Stålindustrin

Stål är en nyckelkomponent i samhället, inte minst vid byggnation och underhåll av samhällskritisk infrastruktur. Användningsområdena är otaliga och utan stål skulle varken vindkraftverkens kullager och turbiner eller de transportmedel och den infrastruktur som används för att försörja samhället med rent vatten och mat fungera.  

Svenskproducerat stål genererar en väsentligt mindre lokal miljöpåverkan och betydligt lägre koldioxidutsläpp än stål som produceras i andra delar av världen.Foto: Juergen Sack

Sverige är en av världens mest framgångsrika stålproducenter med en ledande position inom högkvalitativ stålframställning. Produktionen från Sveriges extremt specialiserade stålindustri, mätt som värde per capita, överträffas endast av Luxemburgs och Sydkoreas globalt, och är i paritet med Japans och Österrikes.1 

Svensk stålproduktion ska vara fossilfri 2045.

Så bidrar industrin till den gröna omställningen

De senaste åren har företag i stålindustrin tagit viktiga initiativ inom dessa områden: 

  • Minskat klimatavtryck genom att värma stål med vätgas. Innan stål kan valsas måste det värmas upp, vilket traditionellt sker med hjälp av gasol, naturgas eller olja. I Hofors samarbetar stålföretaget Ovako med bland annat Volvokoncernen och H2 Green Steel för uppförandet av en vätgasanläggning. Ovako kommer bli först i världen med att värma stål med vätgas inför valsning, vilket är nästa stora steg mot klimatneutral stålproduktion. Att ersätta fossil gasol med vätgas beräknas minska utsläppen från stålproduktionen med 50 procent.2 
  • Skogsbaserad biomassa ska minska Höganäs klimatpåverkan. Företaget Höganäs planerar att på sikt fasa ut användningen av fossila bränslen i produktionen av metallpulver. Genom att investera i en ny anläggning kan skogsbaserad biomassa förgasas till förnybar naturgas. Om tekniken fungerar i industriell skala kan den installerade enheten minska företagets koldioxidutsläpp med cirka 10 000 ton per år.3 
  • Satsning på fossilfritt stål i Boden. Företaget H2 Green Steel planerar att bygga en anläggning för fossilfri stålproduktion i Boden. Målet är att minska koldioxidutsläpp genom att reducera järnmalm med grön vätgas i stället för kol. Teknikskiftet beräknas resultera i 95 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell stålproduktion. H2GS planerar att påbörja kommersiell produktion år 2025, med ambitionen att producera fem miljoner ton grönt stål årligen redan 2030.4 

Vad har stålindustrin för klimatpåverkan? 

Järn- och stålindustrin är en resurs- och energikrävande verksamhet med stor påverkan på miljön och klimatet. Under 2019 stod stålindustrin för 12 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige.5 Samtidigt genererar svenskproducerat stål en väsentligt mindre lokal miljöpåverkan och betydligt lägre koldioxidutsläpp än stål som produceras i andra delar av världen. 

Fördelen med stål är att det är helt återvinningsbart, vilket innebär att skrot kan smältas ner och återbrukas utan att kvaliteten försämras. Men efterfrågan på stål överstiger tillgången på stålskrot och därför står återvinning endast för 30 procent av den globala stålproduktionen. Resterande 70 procent kommer från framställningen av nytt stål.  

Det är framför allt produktionen av malmbaserat stål som orsakar utsläpp. Hela 85 procent av utsläppen kommer från denna process. Att reducera järnmalm till järn med hjälp av klimatneutral el i stället för kol skulle reducera de svenska koldioxidutsläppen, samtidigt som ett sådant teknikskifte medför ett kraftigt ökat behov av el. 

Branschens klimatmål 

Svensk stålindustri har som mål att ha fossilfri stålproduktion 2045. Stål som produceras i Sverige har i en internationell jämförelse redan idag ett lägre klimatavtryck, vilket talar för att mer stål borde tillverkas i landet. Fokus för industrins klimatarbete är att minska utsläppen från själva produktionen. Biokol skulle kunna ersätta fossilt kol i skrotsmältningsprocesserna och vid reduktion av järnmalm i pulvertillverkning. Elektrifiering är en lösning för att ersätta användning av fossila bränslen vid värmning och värmebehandling. 

Fotnoter

  1. 1.
    Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna (2022), Kompetensfärdplan för gruv- och stålindustrin 
  2. 2.
    Ovako (2022), ”Fossilfri vätgassatsning av Ovako, Volvokoncernen, Hitachi ABB Power Grids Sverige, H2 Green Steel och Nel Hydrogen  
  3. 3.
    Höganäs (2018), ” Unik anläggning för förnybar energigas och biokoks” 
  4. 4.
    H2 Green Steel (2023), Hemsida 
  5. 5.
    Jernkontoret (2020), Klimatfärdplan – Sammanfattning och uppföljning 2020 
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist