Alla fossilfria kraftslag behövs för att klara elektrifieringen
Om Sverige ska klara av att elektrifiera i den utsträckning och hastighet som klimatmålen och företagens kunder kräver finns det inget utrymme för att exkludera enskilda kraftslag.
Energimyndigheten uppskattar att Sveriges elbehov kan dubblas till år 2035. Det innebär att Sverige behöver investera kraftigt i all typ av elinfrastruktur – både produktion och transmission. Den gröna omställningen av samhället kommer att kräva stora mängder fossilfri elektricitet. Då är det inte ett alternativ att vara kräsen när det kommer till de fossilfria kraftslag som finns att tillgå.
– Att det behövs både mer vindkraft, och mer kärnkraft, råder det inga tvivel om, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, apropå Svenskt Näringslivs lansering av Startprogram för ny vindkraft.
En vanlig inställning till vindkraft är till exempel det som i bebyggelsessammanhang fått termen Nimby – en förkortning av engelskans ”Not in my backyard”. Man vill helst inte att vindkraften ska byggas i närheten av ens eget bostadsområde, eller i ens hemkommun. Dagens ordning med kommunala veton har därför en tendens att stoppa planerad ny vindkraft. I Svenskt Näringslivs Startprogram för ny vindkraft som lanserades i mars lyfts detta upp som ett problem som behöver adresseras.
– Det behövs kommunala incitament som skapar acceptans för vindkraft men inte knäcker affären för nya investeringar i energislaget, säger Robert Thorburn, projektledare på Svenskt Näringsliv. Ett exempel är också att tydligare kommunicera forskningsresultat om nyttan med vindkraft – och på så sätt öka acceptansen i lokalsamhällen där ny vindkraft ska byggas.
Stängningen av flera kärnkraftsreaktorer har försatt svensk elproduktion i ett mycket sårbart läge, med effektbrist i kombination med skenande elpriser.
Idag är kärnkraftsopinionen mer positiv än på många år, men att bygga ny kärnkraft är ett tidskrävande projekt. Förra hösten lanserade Svenskt Näringsliv också Startprogram för ny kärnkraft – förlagan till samma program om vindkraft. I startprogrammet för ny kärnkraft lyftes bland annat vikten av en långsiktig energipolitik, där inställningen inte skiftar från regering till regering, som en förutsättning för att våga investera i ny kärnkraft.
Både vindkraft och kärnkraft kommer vara helt nödvändiga för den gröna omställning som näringslivet står inför. Men fortfarande kantas kraftslagen av långa tillståndsprocesser.
– Det är viktigt att undanröja hinder för den elproduktion som kommer att vara avgörande om Sverige ska fortsätta vara ett samhälle med högt välstånd, att diskriminera något kraftslag är inte ett alternativ. Det behövs en energimix för att skapa den motståndskraft och stora mängd energi som omställningen kräver, säger Karin Johansson.
