Lina Bertling Tjernberg: “Sverige behöver mer fossilfri elproduktion och högre överföringskapacitet”

Lina Bertling Tjernberg är professor i elkraftnät och föreståndare för Energiplattformen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Förra året släppte hon och hennes kollegor den populärvetenskapliga antologin “Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget”, för att belysa utmaningarna och lösningarna för framtidens energisystem. Som expert känner hon ett starkt engagemang för att folkbilda och få fler att intressera sig för och förstå energifrågorna.

– Det finns ett stort behov av kunskap i samhället på energiområdet. Ett av de vanligaste missförstånden jag möter är att blanda ihop elektricitet och energi. Elektricitet produceras från olika energikällor exempelvis; vatten-, vind-, solkraft och biomassa (även kallat förnybara energikällor) samt uran (bränsle till kärnkraft). Elektricitet används nästan i alla moderna applikationer, och kan ersätta fossila bränslen (som olja, kol och naturgas) i transporter och industriella processer. Vidare är elnätet en infrastruktur att flytta elektricitet från produktion till konsumtion med extremt låga förluster. Läs gärna mer i de två kapitel jag skrivit i antologin, säger hon.

Hennes vetenskapliga huvudområde är tillförlitlighetsanalys och syftar till att säkra funktionen i kraftsystemet. Där forskar hon kring förebyggande underhållsåtgärder på komponent och systemnivå, lokala energisystem och smarta elnät.

– En blandning av lokala energisystem, olika kraftslag för elproduktion, och ett välutbyggt elnät ger en effektiv energiförsörjning, summerar hon. Avslutningsvis understryker hon värdet i att arbeta förebyggande och att prediktera framtiden blir allt viktigare.

Mer kompetens, färre flaskhalsar och ökad elproduktion i hela landet

Under det senaste året har energifrågorna varit heta i samhällsdebatten. Energi och kärnkraft hamnade på plats fyra över väljarnas viktigaste frågor i samband med valet 2022, enligt SVT:s vallokalsundersökning, efter en intensiv politisk debatt under hela valrörelsen. Den nya regeringen har lagt om energipolitiken och bland annat öppnat för mer kärnkraft, samtidigt som subventionerna för den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas.

– Sverige har väldigt bra förutsättningar för vindkraft både på land och till havs och mer vindkraft behövs för att klara det ökade elbehovet. När det gäller möjligheter med små modulära reaktorer (SMR) finns det en förväntan att komma ner i pris vid stora volymer, och på kort sikt möjlighet med livslängdsförlängning av nuvarande kärnkraft. Sverige behöver en mix av olika produktionsslag som kärnkraft, vattenkraft och vind, och det är en fördel att den är spridd runt om i hela landet för att ge en tillförlitlig och robust energiförsörjning, säger Lina Bertling Tjernberg.

Utöver behovet av mer elproduktion i fler delar av landet, menar hon att kompetensförsörjningen och regulatoriska flaskhalsar är två andra utmaningar för energisektorn. De utgör hinder som kan bromsa hastigheten i utbyggnaden av elproduktionen och den gröna omställningen.

– Det behövs fler anställningsbara personer med rätt kompetens och utbildning i hela energisektorn. Sedan måste tillståndsprocesserna förenklas och gå mycket snabbare. Omställningen av energisystemet kräver nya idéer och innovationer, och då behövs ett regelverk som möjliggör och inte förhindrar nya satsningar. Det ska inte vara komplicerat att bedriva företag eller göra investeringar i Sverige, säger hon.

Förläng livstiden för befintliga kraftverk

Sverige är ett stort land i Europa rent geografiskt, med en rik mängd naturresurser i form av skog, mineraler och hav. Det milda svenska vädret som skiftar med årstiderna är också styrkor i vårt energisystem. Lina Bertling Tjernberg lyfter även samarbetet mellan näringsliv, akademi och politik som något som bidrar till att Sverige har varit ett ledande land vad gäller energisystem.

Förutom att bygga nytt, lyfter hon att Sverige också behöver bli bättre på att förlänga livslängden för våra befintliga vind- och kärnkraftverk och arbeta mer med förebyggande underhåll.

– Cirkulär ekonomi är framtiden. När vi tänker cirkulärt måste vi använda befintliga saker i nya sammanhang. Här behöver vi arbeta mer med livstidsförlängning av både vindkraften och kärnkraften. När livslängden slutgiltigt tar slut, kan man ersätta dessa kraftverk med nya på samma plats där förutsättningarna redan finns. Det borde gå snabbare rent tekniskt och även vara en fördel i tillstånds­processerna, avslutar hon.