Den tekniska utvecklingen kommer alltid röra sig snabbare än politiken

. En fungerande inre marknad.
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd. Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Den inre marknaden är en framgångssaga. Som egenföretagare och entreprenör vill jag vara företagarnas röst i Europaparlamentet och engagerar mig för att riva hinder, minska regelkrångel och öka harmoniseringen av regler i EU. Som 1:a vice ordförande för Inre Marknadsutskottet är det tydligt att det främst handlar om att medlemsstaterna måste genomföra de regler som redan finns. Ett tydligt exempel är tjänstesektorn där mycket återstår för att bekämpa protektionism, öppna upp marknaden och förverkliga den fria rörligheten för tjänster.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Den inre marknaden är vår hemmamarknad med över 500 miljoner konsumenter, och majoriteten av svensk export går till övriga medlemsstater. Jag arbetar för maximal harmonisering av regler och standarder så att svenska företag kan utnyttja den fulla potentialen i vår gemensamma marknad och konkurrera globalt.

2. Digitalisering och den inre marknaden

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt, växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Jag står för ett öppet, fritt och säkert internet för alla. Vi behöver stärka den klassiska inre marknaden och skapar nu också den digitala inre marknaden. Mitt fokus är att europeiska företag ska kunna växa och konkurrera på lika villkor, inte att vi ska straffa företag från andra delar av världen. Jag står därför upp mot digital protektionism. Vad som behövs är tydliga, teknikneutrala och framtidssäkra regler som är genomförbara i verkligheten. Mitt mål är alltid att det ska finnas en balans mellan säkerhet, personlig integritet och innovation. Därför röstade jag emot GDPR, och arbetar för att de nya reglerna för e-privacy och upphovsrätt ska landa rätt.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Som lagstiftare måste vi vara ödmjuka och inse att den tekniska utvecklingen alltid kommer röra sig snabbare än politiken. Jag är ansvarig för Förordningen om fria flöden av icke-personlig data som de facto etablerar den 5:e friheten på den inre marknaden. Den har potential att skapa BNP-tillväxt motsvarande de två frihandelsavtalen med Kanada och Sydkorea tillsammans. Jag arbetar också för att säkerställa att Europa kan attrahera rätt kompetens och investeringar inom IT.

3. Regelförbättring
Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

- Jag står emot regleringsiver och klåfingrighet i Bryssel. I vissa fall måste vi också våga avreglera. Jag har under lång tid tagit krafttag mot övertolkning, så kallad guldplätering. Det handlar om allt från regler för pastöriserad mjölk till det så kallade hissdirektivet där Sverige valt att vara ”bäst i klassen” och gått längre än vad som krävs på EU-nivå.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Ja, lagstiftning ska vara enkel att genomföra i verkligenheten. Jag stödjer därför helhjärtat så kallad ”bättre lagstiftning” och har varit drivande i det arbetet i Europaparlamentet. Det handlar framför allt om att göra rätt sak på rätt nivå och basera nya förslag på fakta och konsekvensanalyser.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- Vi har regelbundna avstämningar där vi synkar vårt arbete. Ett aktuellt exempel är genomförandet av det så kallade Vapendirektivet som jag varit ansvarig för i min politiska grupp i Europaparlamentet. I regeringens utredning föreslås åtskilliga ändringar som inte existerar i direktivet. Därför samarbetar jag med (M) i Riksdagen för att se till att reglerna landar rätt och inte gör livet onödigt krångligt för våra lagliga vapenägare.

4. Ett socialt Europa
Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Det är företagande som för Sverige framåt och finansierar välfärden. Jag anser därför att det bästa vi kan göra på EU-nivå för att öka välfärden i våra medlemsstater är att underlätta för företagare och säkerställa en välfungerande inre marknad som är motorvägen till jobb och tillväxt i Europa.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- Jag står upp för subsidiaritet och anser att den sociala pelaren är fel väg att gå. Arbetsmarknad-, social- och familjepolitik är och förblir en nationell kompetens. Jag varnade redan innan toppmötet i Göteborg för att det var ett självmål av historiska mått. Löfvén lovade att det bara handlade om principer men vi har redan konkreta lagförslag på vårt bord som hotar både den svenska arbetsmarknadsmodellen och hur vi utformar vår föräldraförsäkring.

5. Handelspolitik

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Frihandel är bra och är inte ett hot mot Europa. Det är genom handel Sverige och Europa växt sig starkt. Ett aggressivt Kina som växer sig starkt gör det än viktigare att utveckla standarder och regelstyrd handel tillsammans med våra allierade. Därför är det avgörande att vi snarast återupptar förhandlingarna om TTIP med USA.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Jag anser att vi ska sluta så många frihandelsavtal som möjligt. Gärna med länder i vårt närområde, men också med övriga världen. Det är genom nära ekonomiska relationer och frihandel som vi kan främja fred, stabilitet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter i vårt närområde.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

- Medlemsstaterna ska ge fullt stöd till Kommissionen att förhandla och underteckna fler frihandelsavtal. De måste också ta ansvar och informera medborgarna om alla de fördelar som frihandel innebär. Jag engagerar mig också för att avslöja och motbevisa alla de myter som cirkulerar om att frihandel skulle äventyra livsmedelssäkerhet, jobbtillfällen och miljö.

6. Energi och klimat

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- Hållbarhet är en av de viktigaste frågorna vi har på vårt bord och det är bra att EU varit drivande för att leva upp till Parisavtalet. Själv har jag som pionjär drivit på för att sätta hållbarhet och den cirkulära ekonomin på kartan. Exempelvis har jag de senaste 9 åren jobbat med hela livsmedelskedjan, från jord till bord, för att minska matsvinnet. Jag har även ansvarat för Europaparlamentets arbete med att främja delningsekonomin.
En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

- Utmaningen är att kombinera minskade utsläpp med ökad tillväxt. Jag kämpar mot att lägga onödiga bördor på våra företag och är stolt att svenska företag är förebilder som visat att man kan konkurrera med hållbarhet. Om inte övriga världen följer i våra fotspår spelar det nämligen marginell roll om vi helt kapar våra utsläpp.

- En viktig princip är att utsläppen ska minskas där det är som billigast. Att regeringen i samband med fördelningen av EU:s utsläppsrätter frivilligt tagit på sig större kostnader än vad som behövs, trots att det är som dyrast att minska utsläppen i Sverige, är därför för mig ett mysterium eftersom det minskar incitament för andra medlemsstater att ta sitt ansvar.

Sophia Bengtsson