NYHET1 oktober 2020

En förbättrad inre marknad för tjänster - nyckeln till EUs ekonomiska återhämtning

Den pågående pandemin har försatt Europas näringsliv i en svår ekonomisk situation. Samtidigt har servicesektorn också upplevt en ökad efterfrågan på tjänster. Det är viktigt att krisen inte går ”till spillo” utan vi bör se den här tiden som en möjlighet att förstärka och förbättra den inre marknaden inte minst för tjänster – digitala som traditionella. 

Detta var deltagarna på webbinariet ”An improved Single Market for services – a kick-start of the economic recovery of the EU” helt eniga om. Webbinariet arrangerades av Svenskt Näringsliv och dess systerorganisationer I Danmark, Finland och Nederländerna och inleddes av Morten Løkkegaard, dansk EU-parlamentariker (Renew), som under coronatiden presenterat ett utkast på en initiativrapport om vikten av en välfungerande inre marknad för tjänster.

Tjänstemarknaden borde få möjlighet att nyttja sin fulla potential, menade Løkkegaard. Den utgör 70 procent av EUs BNP, men samtidigt är den drabbad av allra flest hinder på den inre marknaden. Tjänster blir en allt viktigare del av näringslivet och även företag som producerar traditionella varor blir allt mer beroende av tjänster för att kunna växa och rekrytera.

– Jag anser att de potentiella fördelarna i fri rörlighet för tjänster är alldeles för stora för att ignorera och därför vill jag se fokus från EU på fyra saker: implementering, tillämpning, utvärdering och egenmakt. Implementering i som att medlemsländerna inte får släpa efter eller ägna sig åt goldplating, tillämpning – vi ska inte tolerera överlappande regler och dubbla standards. Vi Europaparlamentariker älskar att utforma ny lagstiftning, men vi måste bli bättre på att utvärdera regelverken och slutligen så måste vi hjälpa företagen genom att göra informationen lättillgänglig, vilket inte minst gäller våra SME.

Hur krångligt det kan vara att driva ett företag som försöker sälja tjänster på den inre marknaden belystes av Magnus Nylén, grundare av nätläkartjänsten Min Doktor/Docly. Det fordrade en stor ansträngning att undersöka de nationella reglerna i varje land, inte alla tillät ens digital sjukvård. Bolaget behövde anlita lokala advokater, lokal personal, lokal kvalitetsgranskning i varje land, vilket krävde stora resurser och mycket tid utan att de var säkra på att ens kunna etablera sig.

– Det är väldigt svårt att bli en paneuropeisk aktör i digital sjukvård. När vi träffat potentiella investerare förstår de inte hur digital sjukvård kan skala upp inom Europa med de här reglerna. Det kommer att bli svårt att kunna konkurrera med större aktörer från Kina, USA och Indien i framtiden.

Mängder med regler behöver bli bättre och främst, menar Nylén, att ett harmoniserat regelverk för digital vård, ett gemensamt regelverk för datalagring och dataskydd inom den medicinska sektorn behövs.

– Att kunna skriva ut digitala recept som gäller på den inre marknaden hade också underlättat och framförallt så skulle ett bättre regelverk inom sektorn kunnat bidra till att antalet utövare och därmed kvaliteten hade ökat.

Ansvaret för den ekonomiska återhämtningen såväl som den inre marknaden delas av EU-institutionerna och medlemsländerna. Bland paneldeltagarna fanns en svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (EPP) och Hubert Gambs, som är vice generaldirektör på EU-kommissionens DG Tillväxt.

– Det är en kritisk tid för Europas näringsliv och därför måste vi fokusera på att göra vår ekonomi konkurrenskraftig igen genom att ta bort fler hinder på den inre marknaden. Vi måste reducera regelbördan för företagen och då speciellt för små och medelstora företag som inte har samma muskler att hantera byråkrati som storbolagen. Lagar som är stiftade måste implementeras istället för att vi ständigt stiftar nya lagar. Byråkratin måste minska, sade Kokalari och varnade för att förtroendet för den inre marknaden kommer att sjunka om inte implementeringen av lagar skärps till så att regelverken blir harmoniserade inom unionen.

Flera i panelen talade om att näringslivet allt mer tjänstefieras. För sålde man lampor, idag säljer man ljus – det vill säga både själva produkten och de vidhängande tjänsterna. Öppnas inte den inre marknaden upp för tjänster på ett funktionellt sätt och synen på tjänster uppgraderas kan EU mycket väl bli omsprungna av pigga länder utanför EU på en inte allt för lång sikt.

– Digitala tjänster kommer att sätta press på andra tjänster och tillsammans kommer dessa kräva en mindre regleringar värld. Vi lever i en allt mer konsumentdriven miljö och om vi inte kan låta våra företag erbjuda vad EUs medborgare vill ha så kommer andra att göra det. Vi ser det redan idag inom e-handeln. Därför måste vi skydda och förstärka den inre marknadens kärnvärden och söka ökat förtroende för detta hos medlemsländerna., sade Hubert Gambs.

Gambs fick medhåll av Løkkegaard, som såg en stor del av lösningen i den tilltagande digitaliseringen.

– Nyckeln är att utveckla saker som konsumenterna vill ha så pass gärna att de inte bryr sig om vad politikerna säger, som vi ser inom digital sjukvård. Då pressas ju vi politiker till att göra något – men det moset vara specifikt, konkret och just konsumentdrivet. Jag tror att om vi tillåter en digital utveckling och ger företagen en ökad frihet så kommer mycket att lösa sig för tjänstemarknaden, även om vi väl aldrig får en perfekt värld.

Cemille Üstün, ansvarig för inremarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv, var nöjd med webbinariet.

– Det är fantastiskt att en ordentlig diskussion om tjänsters rörlighet på den inre marknaden kommit igång och att alla ansvariga aktörer deltog. Roligt också att alla tog åt sig av Min Doktors erfarenheter. Vi arrangörer ser detta som upptakten till en fortsatt dialog där näringslivet kan involveras.

Inre marknadenEU
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist