EU-kommissionens förslag på Data Governance Act

Datadelning, det vill säga utbyte av data mellan olika aktörer, är av stor vikt i utvecklingen av dataekonomin. Att dra nytta av fördelarna som följer av en mer utvecklad och effektiv användning av data är något EU-kommissionen ansett som mycket angeläget, och vilket kommer till uttryck i den första del av kommissionens datastrategi genom förslaget på en Data Governance Act (i det följande ”DGA”).

Den föreslagna förordningen syftar till att skapa ett nytt europeiskt sätt att hantera data. DGA föreslår datahantering i linje med EU:s värden och principer, såsom skydd av personuppgifter (GDPR), IP rättigheter och konkurrensregler. Ambitionen är att skapa en alternativ modell till de stora etablerade tekniska plattformarnas datahantering och att motverka att mer mark koncentreras hos dessa (amerikanska) jätteplattformar.

Redan förra året antogs ett nytt direktiv (2019/1024) om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (i det följande ”öppna data-direktivet”), vilket inför nya krav på medlemsländerna att uppdatera deras befintliga lagstiftning beträffande tillgängliggörande av data från offentlig sektor. Direktivets övergripande syfte är att främja utvecklingen av EU:s dataekonomi genom att öka mängden tillgängliga data från det offentliga, samtidigt som rättvis konkurrens garanteras och gränsöverskridande innovation förbättras

Den nu föreslagna DGA kompletterar det öppna data-direktivet på så sätt att den syftar till att tillgängliggöra vissa typer av offentliga data som inte redan träffas av öppna data-direktivet. Det rör sig om offentliga data som skyddas av tredje parts rättigheter och intressen, såsom uppgifter som skyddas av affärssekretess, tredje parts immateriella rättigheter eller skydd av personuppgifter. Den föreslagna regleringen innebär inte en explicit rätt att få tillgång till sådan data, utan fastslår vissa enhetliga villkor som kan möjliggöra ett sådant tillgängliggörande. De offentliga verksamheter som tillgängliggör sådana skyddade uppgifter måste vara tillräckligt tekniskt utrustade för att säkerställa att skyddet uppgifterna åtnjuter bibehålls i och med delningen.

En fråga vi ställer oss är om det ges tillräckliga incitament för de offentliga aktörerna att vidta de åtgärder som krävs för att tillgängliggöra mer data. Vi hoppas ju det. Bättre tillgång till offentliga data kan komma att leda till framsteg och effektiviseringar inom samhällsnyttiga tjänster inom sjukvården samt till att främja innovation och vara en resurs i utvecklingen av ny teknik såsom artificiell intelligens, distribuerad databasteknik och Internet of Things (IoT).  Vi betraktar alla initiativ som främjar och ökar tillgången till data genererad av offentliga organ som positiva för utvecklingen. Återstår att se är dock om effekterna av öppna data-direktivet och DGA är tillräckliga för att uppfylla sina syften.

DGA föreslår också ett slags notifikationssystem för de leverantörer av datadelningstjänster (i det följande ”dataförmedlare”) som vill agera som mellanhänder vid datadelning. Dataförmedlarna måste enligt förordningen uppfylla ett flertal krav. De krav på neutralitet som uppställs är en inskränkning i dataförmedlarnas näringsfrihet. Kraven syftar till att öka tilliten till datadelningstjänsten. Kraven innebär också en alternativ modell till de stora etablerade tekniska plattformarnas datahantering. Målet är också att transaktionskostnader kopplade till datadelning mellan företag och mellan konsumenter och företag (B2B- och C2B-datadelning) ska bli lägre. Kostnaderna kan dock lika väl bli högre när dataförmedlarna är förhindrade att profitera i den data som förmedlingsuppdragen genererar.

Den föreslagna förordningen ska vidare främja så kallad ”dataaltruism”. ”Dataaltruism” innebär att privata aktörer frivilligt tillgängliggör data till andra för allmänhetens skull. Förslaget innebär bland annat att organisationer som ägnar sig åt dataaltruism kan bli registrerade som ”Data Altruism Organisations recognised in the EU”, om de uppfyller vissa krav, däribland att de ska ha etablerats för att agera i allmänhetens intresse och att de inte ska vara vinstdrivna. Därtill införs bland annat ett ”Data Altruism consent form”, som syftar till att förenkla för företag och individer som vill göra sin uppgifter tillgängliga för allmänhetens bästa. Vidare innehåller förordningen regler om de behöriga myndigheternas funktion och om införandet av en expertgrupp vid namn European Data Innovation Board.

Förslagen i DGA är med de kommentarer som nämns ovan mycket välkomna. Särskilt positivt är att de lokaliseringskrav som Svenskt Näringsliv uttryckt oro för i tidigare publicerad kommentar rörande DGA, strukits i det slutliga förslaget. Därigenom hindrar inte DGA möjligheten till internationella dataflöden.