EUs beslutsprocess- transparent eller effektiv?

Den 5 december anordnade Sällskapet politik och näringsliv (SPN) ett välbesökt seminarium i EU-parlamentet med titeln ”Trilogue negotiations - striking the right balance between transparency and efficiency”. Värd för seminariet var Fredrick Federley, EU-parlamentariker (C) respektive ALDE och tillika ordförande för SPN Bryssel. I panelen fanns också Bernd Dittmann från Ekonomiska och Sociala Kommitténs (EESK) arbetsgivargrupp, Fergal O’Regan chef vid EUs Ombudsmannakontor och Assya Kavrakova, chef för European Citizen Action Service (ECAS).

Trialogerna har kommit att bli allt vanligare och är nu till och med ett av de mest använda instrumenten för beslutsfattande i EU, och ligger utanför den ordinarie lagstiftningsprocessen. Det saknas regler för öppenhet vad gäller trialoger och därför är det svårt för utomstående att vad som sagts eller gjorts på mötena. Varken medborgare i EU, intresseorganisationer som försöker påverka lagstiftningen och inte heller andra parlamentariker som inte varit i samma rum kan följa besluten.

Transparens är en av EU-ombudsmannens allra viktigaste frågor och det finns skrivningar i EU:s fördrag om vikten av just transaprens.

- Vi talar här om en förtroendefråga för hela EU. Därför vill jag se en proaktiv transparens, i synnerhet i trialogernas slutskede. Dokument skall vara publika och invånarna ska kunna ta reda på vad deras representanter beslutar. I dag går inte det fullt ut, då det finns en inbyggd, nästintill diplomatisk, kultur inom EU som är olik från de nationella parlamentens. Vi måste ändra på detta. Vi behöver ett normalt demokratiskt förfarande där vi kan utkräva ansvar av våra beslutsfattare, menade Fergal O’Regan.

Det finns dock ljuspunkter, menade Bernd Dittmann. Det har ju faktiskt inletts en granskning och en debatt i syfte att öka transparensen i EU:s beslutsprocesser. Däremot är det en bra bit kvar till implementering och vi måste alla sträva mot att vägen dit är snabb och jämn.

- Vi måste snart få se resultat – vilket är nästintill omöjligt utan transparenta beslutsgångar. Kunskapen om hur beslutsprocessen fortgår är ett sätt att skapa förtroende och förståelse för EU-maskineriet. Likaså måste vi veta vilka mandat beslutsfattarna har. Nationellt föregås beslut av en politisk debatt som ger klarhet i var de olika parterna står. Detta finns inte i EU, vilket är bekymmersamt ur just det här ämnets perspektiv.

Vid seminariet delades det ut en rapport av EESK, ”Investigation of informal trilogue negotiations since the Lisbon Treaty”. Rapporten är en ambitiös kartläggning över hur denna del av EU:s beslutsapparat fungerar och innehåller en del kritik, inte minst mot Rådet.

- Denna rapport gjorde mig upprörd, menade Assya Kavrakova. Jag blev faktiskt chockad av innehållet. Trialogerna har spridit sig till alla möjliga policyområden och det är ofattbart att 75 procent av alla beslut tas bakom stängda dörrar helt utan transparens. Det är nästan som att sätta hela EU på spel. Ska vi agera så här samtidigt som vi kräver demokratiska processer av de nya medlemsländerna? Detta reser sannerligen frågan om EU:s legitimitet.

Panelens enda förtroendevalda, Fredrick Federley, kunde intyga om att trialogerna var krångliga även för en parlamentarikers vardag. Till och med de är tvungna att förlita sig på sina nätverk och allmänt skvaller för att få kunskap om vad som sker på de slutna mötena.

Så, vad kan vi då göra? Hur kan vi få en beslutsprocess som både är effektiv och samtidigt erbjuder insyn och delaktighet?

Bernd Dittmann svar på denna fråga var att arbetet måste starta i Rådet. Dess presidium måste formulera ett mandat och riktlinjer om transparens. Allmänheten skall göras mer delaktig.

Det sistnämnda i Dittmanns svar var något som Kavrakova gärna skrev under på. Hon menade att EU:s medborgare måste ges tillträde till beslutsprocesserna, en form av crowd-sourcing av input till beslutsfattarna. Om inte detta sker och håller medborgarna okunniga om hur ”spelet” fungerar, göder vi misstroendet om EU.

Förtroende, förankring och transparens. Panelens samtal återkom till dessa tre nyckelord flera gånger. I en tid då EU-skeptikerna blir allt högljuddare och populismen ökar blir det allt viktigare att hindra det demokratiska underskottet.