Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET14 april 2021

MEP Emma Wiesner (C): ”Jag vill göra skillnad i klimatpolitiken”

Emma Wiesner (C/Renew Europe) är Sveriges nyaste Europaparlamentariker. Vi ställde några frågor för att lära känna henne bättre och ta reda på hennes syn på frågor som ligger näringslivet nära. 

Foto: Centerpartiet i Europaparlamentet

Emma Wiesner efterträdde Centerpartiets Fredrick Federley i februari i år och är ledamot i utskotten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) samt fiskeriutskottet (PECH), samt suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) och jordbruk och landsbygdsutveckling (AGRI).

Du har en bakgrund från energi- och teknikföretag och har politiskt engagerat dig i energi- och miljöfrågor. Din valslogan var ”Ny energi till Europa” och du har i en intervju sagt att du vill arbeta för att driva på energiomställningen inom EU. Hur, mer konkret, avser du göra med det? Och hur kommer du att arbeta med dessa frågor i dina utskott, ENVI och ITRE?

– 73 procent av Europas energi är fortfarande fossil. Det råder ingen tvekan om att EU måste minska sina utsläpp snabbt. Därför, och som en följd av de högre (men inte tillräckligt höga) klimatambitionerna i EU, behöver stora delar av befintlig klimat- och energilagstiftning skärpas. Kommissionen kommer därför att under juni presentera revideringar av till exempel EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), förnybardirektivet och en modell för en koldioxidjusteringsmekanism, för att stärka europeiska företags konkurrenskraft.

– Dessa lagstiftningar vill jag vara med och påverka för att göra de mer klimatvänliga och för att stärka svensk konkurrenskraft. Sverige och svenska företag är föregångare vad gäller klimatarbete, så en skarpare lagstiftning kommer därför stärka svensk konkurrenskraft och förbättra Sveriges möjligheter till grön export.

– Som ledamot i ENVI och ITRE, som till stor del kommer vara ansvariga för att ta fram parlamentets ståndpunkter på dessa lagstiftningsärenden, kommer jag verkligen kunna arbeta konkret och hands-on med dessa frågor. Mitt stora mål är att från den liberala partigruppen bli ansvarig för en av filerna, men jag kommer såklart jobba intensivt med alla.

En av de frågor där du varit mycket aktiv är EU:s taxonomi. Vad är dina största farhågor kring det förslag till regelverk som nu ligger på bordet från EU-kommissionen? 

– Framför allt är jag orolig för synen på den svenska skogen, och hur investeringar i skog och övriga delar av bioekonomin kan komma att påverkas. Även om det nya, läckta, förslaget är bättre än det förra, så finns det mycket som oroar. Till exempel kravet om att upprätta kolbalanser, administrativa pålagor samt inte minst att det fortfarande finns skrivningar som antyder att aktiviteten som finansieras ska vara hållbarare än utgångsläget - men eftersom varken utgångsläge eller aktivitet är tydligt definierat är det till viss del fortfarande oklart om pågående skogsbruk klassas som hållbart eller inte.

– Vad gäller vattenkraften är de nya skrivningarna bättre, om än inte perfekta. Däremot är det helt oacceptabelt att kommissionen plockat in naturgas och är villig att anse att den under vissa förutsättningar är hållbar. Det är helt fel väg att gå, eftersom det är den fossila energi som ska fasas ut.

– Hela processen med taxonomin har kantats av ett demokratiskt underskott, där en expertgrupp i kommissionen har haft alldeles för mycket makt och gått in i en fråga som är klart politisk. Det är en av anledningarna till att den här processen har problematisk från början till idag.

Hur kommer du att arbeta med frågan om taxonomi framgent?

– Europaparlamentet kan bara rösta ja eller nej till förslaget i sin helhet. Vi får se vad vi landar i när det slutgiltiga förslaget kommer, men det är klart att som det ser ut nu är det oklart om jag kommer kunna rösta för det. Oavsett så är det solklart att jag kommer fortsatt uppvakta både kommissionen och regeringen och vara en nagel i ögat och stå upp för svenska intressen och en verklighetsförankrad politik som ser till att stärka möjligheterna för Europa att ställa om.

Hur tycker du att den svenska regeringen hanterat frågan utifrån ett svenskt perspektiv?

– Jag tycker dessvärre att svenska regeringens hantering av frågan under hela processen är under all kritik. Det har under flera år varit uppenbart att svenska intressen varit underrepresenterade i taxonomiprocessen. Att de nu agerar är bra, men hade de agerat tidigare, mer målinriktat och strukturerat hade vi aldrig varit i en situation när vi nu måste panikrädda svensk vattenkraft och svensk skog.

Hur ser du på kärnkraften i förhållande till taxonomin, bör den klassas som hållbar eller inte?

– Jag anser att alla de energislag som når upp till klimat- och miljöprestandan som sätts i taxonomin ska kunna klassas som hållbara, att på förhand utesluta energislag är inte rätt väg att gå. Om nu expertgranskningen av JRC-rapporten visar att kärnkraften är hållbar, så är det inte orimligt att också den inkluderas i taxonomin för att omfatta också de länder som gör investeringar i kärnkraft.

Apropå kärnkraft, ett flertal EU-länder planerar att bygga ut sin kärnkraft för att på så sätt minska sitt beroende och användning av fossilt, vad tänker du kring det? Hur ser du på kärnkraftens roll i Europas klimatomställning?

– Ett lands energimix är inte en EU-fråga, utan det är upp är upp till varje land att bestämma. Min roll som EU-parlamentariker är att se till att det finns långsiktiga och ambitiösa regelverk som gör det lönsamt för länder och företag att investera i klimatomställningen. Kärnkraften kan ha en roll att spela som baskraft, men det är upp till varje medlemsland att bestämma det - inte upp till EU.

En annan aktuell fråga är Nordstream 2. Hur resonerar du kring detta?

– I ett läge när vi måste öka det förnybara är Nordstream 2 inte ett projekt som ett EU-land som Tyskland borde gå framåt med. Nordstream 2 kommer öka EU:s beroende av fossil naturgas, och samtidigt sätta oss i en sämre geopolitisk situation gentemot Ryssland. Av de anledningarna är jag emot projektet. Jag ser hellre att EU blir en energiunion, där vi producerar och konsumerar ren energi utan utsläpp.

För att återkoppla till energiomställningen - vad är nyckeln för att EU ska klara av energiomställningen enligt dig?

– Nyckeln för att klara av energiomställningen är att vi bygger ihop EU:s elnät, att vi skapar långsiktiga och ambitiösa regelverk som gynnar investeringar i förnybar energi och inte dömer ut energislag, som bioenergi, på grund av ideologisk övertygelse. Det handlar om att vi måste prissätta en större del av utsläppen, ha ambitiösare mål vad gäller utbyggnad av förnybar energi och ha ett gott företagsklimat som ökar konkurrenskraften och investeringarna i klimatomställningen.

Hur mycket mer el kommer ett klimatneutralt EU använda sig av 2050 än idag? Och hur löser vi det?

– För mig är det tydligt att det kommer krävas mer el för att lösa klimatfrågan, inte mindre. I djupanalysen som kom med kommissionens 2050-strategi ”A Clean Planet for All” (2018) är basscenariot att elbehovet kommer öka från drygt 3 400 TWh 2020 till 4 500 TWh 2050. 73 procent av elen är i det scenariot förnybar, och det är främst vind och sol som kraftigt byggas ut samtidigt som olja och kol fasats ut. Däremot har naturgas fortsatt en stor betydelse, vilket jag inte vill se. För att klara av detta krävs just det jag pratat om, ambitiöst och långsiktiga regelverk som gynnar investeringar i förnybar och ren energi.

Slutligen, vilka kommande, mer avgörande frågor, ser du att du kommer att få på ditt bord det närmaste året? Och vilka önskar du dig?

– Jag vill göra skillnad i klimatpolitiken. Det handlar om en rad stora frågor, som EU:s handel med utsläppsrätter, en möjlig revidering av förnybardirektivet, våra gemensamma energiprojekt, LULUCF* eller koldioxidjusteringsmekanismen. Jag ser fram emot att skapa politiken som tar EU i mål i Parisavtalet, och just reglerna på energimarknaden är något jag brinner för lite extra, avslutar Emma Wiesner.

 * LULUCF står för “Land Use, Land Use Change and Forestry”, på svenska blir det “Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Reds anm.

EUEuropaparlamentet
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist