LogoLogo
LogoLogo
Nyhet13 mars 2020

Näringslivet måste anpassa sig till den digitala framtiden

Digitaliseringen stöper om arbetsmarknaden, påverkar skatteområdet och skyndar på hållbara investeringar. Några slutsatser vid ett seminarium i Bryssel.

Digitala framtiden

– Vi har både möjligheter och medel att forma EU:s digitala framtid och anpassa den till den digitala tidsåldern, samt se till att den uppfyller sin faktiska funktion. Det finns en enorm potential på teknikområdet och i synnerhet vad gäller artificiell intelligens. Hållbara investeringar bör göras för att göra våra liv bättre och anpassa samhällets alla sektorer till den nya omställningen.

Så inledde Werner Stengg, ledamot i vice-kommissionär Vestagers kabinett, seminariet Europaperspektiv som handlade om EU:s teknologiska omvandling, AI:s och digitaliseringens påverkan på den europeiska arbetsmarknaden. Detta ägde rum den 10 mars i Bryssel och arrangerades förutom av forskningsnätverket med samma namn som seminariets titel, också av Sveriges ständiga representation till EU, Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco.

Stengg kände sig hoppfull inför den nya digitala eran som EU och dess medlemsländer nu äntrar. Han menade att företagens intressen bör tillvaratas och betonade nödvändigheten av rättvisa och lika konkurrensvillkor. Det konsumenträttsliga perspektivet var också en viktig del att bejaka menade Stengg.

– I en tid med ständigt ökande onlinehandel är det viktigt att ge konsumenter samma rättigheter som vid fysiska köp. Konsumenterna måste kunna lita på den digitala världen när de handlar varor online. Därför kan det framöver bli aktuellt med rättsliga instrument för att säkerställa att AI används på rätt sätt.

Avslutningsvis riktade Stengg fokus på hur EU kan bygga upp en nödvändig infrastruktur som kan standardisera datarelaterade problem, men också ändra de juridiska oklarheter som råder idag. Samtidigt menade han att näringslivet måste få hjälp med att anpassa sig digitalt.

– Det diskuteras nu att införa en investeringsfond på 100 miljoner euro i syfte att ge Europas små- och medelstora företag ekonomiska medel för en digital omställning.

På seminariet deltog även Lindy M Newlove-Eriksson från Försvarshögskolan och KTH. Hon talade om den fjärde industriella revolutionen utifrån sin egen forskning på området. Det fanns enligt Newlove-Eriksson ingen begräsning i vad framtidens teknologi kan erbjuda. Allt från förarfria fordon, AI on demand och medicinska operationer.

– Det finns goda skäl till den teknologiska optimism som präglar EU idag. Teknologi ses som en nyckelfaktor för fortsatt utveckling. Vi måste dock vara öppna med dess begränsningar och problem, bland annat kring hur makten centraliseras, men också hur den personliga integriteten kan påverkas.

Trots alla fördelar kring data finns det både interna och externa hot menade Newlove-Eriksson. Allt från hur information hanteras, lagras och sprids till hur digitala system och infrastruktur hotas av cyberattacker och hackers. Eriksson-Lowes egen analys av EU:s digitala politik var att den primärt fokuserade på desinformation, 5g-nät och cyberattacker och i mindre grad på AI, robotar och integrerad infrastruktur.

Mårten Blix från IFN, Institutet för Näringslivsforskning, fokuserade på digitalisering och rörlig beskattning. Han menade att digitaliseringen nu stöper om arbetsmarknaden och skapar nya arbetstillfällen, vilket i allra högsta grad påverkar vad som händer på skatteområdet.

– Vi måste göra något åt det faktum att produktivitetsnivån minskar i den industrialiserade delen av världen, vilket sätter krav på handling för en framtida tillväxt, sade Mårten Blix.

Pernilla Rendahl från den juridiska fakulteten vid Göteborgs universitet medverkade också vid seminariet och talade om beskattning av digitala tjänster. Hur vi ska säkra framtidens välfärd föranleds enligt Rendahl av frågan vad som är ett rättvist skattesystem

– Visst är det så att digitala storföretag betalar en mindre andel, men de betalar fortfarande mer än vad många vill göra sken av. Dels varierar beskattningen mellan olika digitala tjänster, sedan finns det diskussion kring om all skatt och moms verkligen inkluderas i uträkningarna, det gäller även kostnader för efterlevnaden av skatte- och miljölagstiftning.

Rendahl avslutade med att beröra frågan över hur vi kan nå en mer rättvis skattefördelning. Hon menade att vi måste kombinera värden som rättvisa, konkurrenskraft, integritet och hållbarhet i vår strävan efter en bättre skattepolitik för digitala tjänster.

Delaktighet och påverkan i EUArtificiell intelligensEu/Emu/Euro
Skriven avSusanne Ydstedt
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist