Protektionism skapar enbart förlorare

Under paneldiskussionen deltog Therese Guovelin, vice ordförande för LO, Luisa Santos, chef för internationella relationer på BusinessEurope, Fredrik Erixon, direktör för tankesmedjan ECIPE och Kerstin Jorna från EU-kommissionen. Paneldiskussionen modererades av Europaparlamentarikern Fredrik Federley (Centerpartiet), som är ordförande för SPN.

Den stora globaliseringsvåg som sköljde över världen mellan 1980 och 2010 har kraftigt förbättrat livskvaliteten hos merparten av alla invånare i världen, inklusive i västvärlden. Samtidigt ser vi hur kritiken mot globalisering växer sig starkare, att protektionistiska politiker vinner mark runtom i Europa och att ökningen av handeln stannat av. Ett vanligt påstående är att frihandel skapat jobb och utveckling i länder som Kina, men tagit jobb från västvärldens arbetare. Det påståendet bygger på den (falska) uppfattningen att handel är ett nollsummespel där en part vinner och en annan förlorar. Tvärtom är det ett faktum ökad handel och globalisering haft en påtagligt positiv effekt för såväl konsumenter, som företag och samhället i stort. Reallönerna har ökat, priserna sjunkit, arbetsvillkor förbättrats och lönegapet mellan män och kvinnor har minskat. Ekonomier har också blivit mer specialiserade, vilket i praktiken innebär att kvaliteten på de billigare varor som fler har råd att köpa har förbättrats. Det blir märkligt att ensidigt fokusera på globaliseringens förlorare när vinnarna är så många fler.

Att näringslivet är positiva till frihandel är självklart, däremot är det ur ett europeiskt perspektiv ovanligt att fackföreningar tydligt står upp för globalisering. Therese Guovelin från LO var tydlig i sitt stöd för frihandel, teknikutveckling och globalisering i allmänhet. Hon argumenterade för att konkurrens leder till förbättrad kvalitet, poängterade att tillväxt är förenligt med jämställdhet och att svenska fackföreningar inte är rädda för ny teknik. Samtidigt lyfte hon ett varningens finger för att globaliseringen gynnar vissa mer än andra, och att handel på så vis kan bidra till ökade klyftor. Till detta kommer också att de accelererar förändring vilket ställer höga krav på samhällen att bli bättre på att ställa om. EU-kommissionens Kerstin Jorna menade att det hela kan jämföras med springande hästar, antingen springer de välordnat och i samma riktning som på en travbana eller så springer de åt olika håll med kaos och kalabalik som konsekvens. Hennes analys var att globaliseringen behöver styrning. Luisa Santos från BusinessEurope beskrev samma problembild och menade att politiker, civilsamhälle och företag alla har en roll i att forma globaliseringen. Fredrik Erixon varnade för risken att slentrianmässigt beskylla globaliseringen för att skapa ojämlikhet och slå ut jobb, när skillnad i utbildningsnivå i själva verket är den enskilt största faktorn bakom ojämlikhet och att automatisering slår ut fler jobb än globaliseringen. Det stämmer alltså att globalisering på kort sikt skapar både vinnare och förlorare, men protektionism skapar bara förlorare. De förbättringar som världen sett tack vare den ökade världshandeln och globaliseringens utveckling är utan motstycke i mänsklighetens historia. Paneldeltagarna var överens om att fokus bör ligga på att möjliggöra omställning genom flexiblare arbetsmarknad och livslångt lärande, men att risken med att försöka styra globaliseringen alltför hårt skapar allt fler förlorare, och färre vinnare.