LogoLogo
LogoLogo
NYHET18 juni 2019

Så sätter Kina press på konkurrenterna

Kinas plan är att senast år 2049 vara globalt ledande militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Metodiskt och målinriktat jobbar Kina på för att komma ikapp USA och Europa inom ett efter ett av framtidens stora teknikområden – och ta täten, enligt journalisten och Kinakännaren Ola Wong.

Factory in Nanjing
En arbetare kontrollerar robotarmar i en fabrik i Nanjing i östra Kinas Jiangsu provins.
Ola Wong
"Kina är i ett stort tekniksprång och det är en stor utmaning för Sverige", säger Ola Wong.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

– Utvecklingen i Kina går väldigt snabbt. Kina har på bara ett par årtionden gått från att vara ett u-land när det gäller forskning och utveckling, till att bli världens största producent av vetenskap inom naturvetenskap och teknologi, säger Ola Wong.

USA är nu det enda landet som lägger mer pengar än Kina på forskning. Varje år examineras åtta miljoner kineser från universitetet, vilket är nästan dubbelt så många som i USA, och den stora ökningen har skett inom ingenjörsutbildningar.

– Slutsatsen är att Kina är och kommer att vara en avgörande kraft för utvecklingen inom den kunskapsbaserade ekonomin.

Kommunistpartiets plan är att Kina senast år 2049 är en global ledare militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Då ska Kina vara Mittens rike igen.

Omvandlingen till att bli ett it-samhälle går fort och Kina är idag på flera sätt ledande inom bland annat finansiell teknologi, ansiktsigenkänning och artificiell intelligens, ai.

– Kina är i ett stort tekniksprång och det är en stor utmaning för Sverige som tidigare har haft ett stort teknologiskt försprång – det har vi inte längre.

Samtidigt är det viktigt att inte gripas av panik, betonar Ola Wong.

– Ta tag i utmaningen, börja tänka mer på Kina och inse att det inte går att skilja på politik, teknik, handel och säkerhet i den nya värld vi lever i. Vi kan inte ägna oss åt introvert navelskådande längre.

USA har fortfarande de bästa forskarna men Kina vinner på att applicera ny teknik i större och mer omfattande skala. Till exempel fanns 98 procent av alla elbussar i världen i Kina år 2015. Scania hade ingen elbuss i trafik det året. Staden Peking har idag fler laddstationer för elbilar än Tyskland.

Det första stora delmålet för Kina är Made in China 2025, en strategi för att göra landet till ledare inom framtidsteknologier som robotisering, självstyrande bilar och ai.

Och många av de kinesiska spionagefallen på senare år har tydliga kopplingar till Made in China 2025. Det visas i en rapport från Försvarets forskningsanstalt, som också hävdar att Kinas cyberspionage på sikt medför betydande utmaningar för svensk konkurrenskraft.

– Sverige framstår som ett närmast perfekt mål med många innovativa bolag, ett öppet och transparent samhälle, ett med internationella mått mycket svagt cyberskydd, och en naiv inställning till det mesta.

Genom företagsförvärv och cyberspionage kan folkrepubliken spara in på utgifter för forskning och utveckling och på så sätt komma ikapp andra industrinationer. Samtidigt kan det leda till att andra länders konkurrenskraft försämras.

– Kort uttryckt stjäl partistaten kronjuvelerna, dyrt framställda hemligheter, och ger till sina bolag som sedan säljer tillbaka produkterna. De utsatta företag som kommit så långt att de inser att de är utsatta får inte mycket stöd.

Varje år beräknas 55 miljarder euro gå förlorat inom EU till följd av cyberspioneri och nästan 290 000 jobb är i riskzonen. År 2025 riskerar förlusten att motsvara en miljon arbetstillfällen, enligt en rapport från tankesmedjan ECIPE. EU:s enda vapen är att störa Kinas tillgång till EU och skapa påtryckningsmedel för att göra något åt problemet. Ola Wong efterlyser en samordnande EU-myndighet som hanterar cyberattacker.

– Vi måste stötta bolag som utsätts för cyberspionage bättre och våga säga ifrån. I USA säger bolag och politiker ifrån när de utsätts för stölder medan europiska bolag och politiker är rädda för att provocera och håller tyst när de blir plundrade.

Protektionism har lönat sig för Kina som har lyckats få fram stora tillverkare genom att stänga ute utländska rivaler eller tvinga dem att sätta upp tillverkning i Kina där de sedan ofta plundras på teknologi, konstaterar han.

I en undersökning 2018 uppgav 20 procent av medlemsföretagen i den europeiska handelskammaren att de har tvingats föra över teknologi som ett villkor för marknadstillträde i Kina.

Men i Kina talas det inte längre så mycket om Made in China 2025 utan om nästa delmål, China Standards 2035, en plan för att forma och kontrollera globala teknologiska standarder och normer.

Det innebär att Kina nu ökar sin aktivitet och inflytande i internationella standardsättande organ, exempelvis ISO. Det handlar om allt från hur järnvägar ska byggas till standarder för 5G.

– För några år sedan tjatade västvärlden på Kina att bry sig om standarder men nu dominerar Kina forumen och ökar inflytandet. Kina vill sätta spelplanen.

Det gäller särskilt inom stora framtida tillväxtområden som ai, sakernas internet och molntjänster, där det ännu ofta saknas globala standarder.

– På så sätt blir icke-kinesiska bolag tvungna att anpassa sig till de standarder som utvecklar och stöttar partiekonomin. När andra länders teknologi exkluderas blir det riktigt problematiskt.

Den främsta orsaken till Kinas framgångar är kinesernas stora teknikoptimism. Megastäderna har blivit drivhus för delningsekonomi och ny teknik.

Samtidigt finns det inga fria medier i Kina som kan skriva om it-samhällets risker. Medier är censurerade och har till uppgift att hylla kommunistpartiet och skapa positiva känslor hos befolkningen.

Kineser jobbar hårt och får redan i skolan lära sig att vetenskap är vägen till nationens ekonomiska framtid. Från småskolan drillas kinesiska barn i de fem kärlekarna för Kina. De lär sig att älska landet, folket, arbetet, vetenskap och kunskap, och socialismen. Det genomsyrar läroplanen och återkommer i skolböckerna ända upp på högskolenivå.

Även när det gäller högre utbildning knaprar Kina in på USA:s och Europas försprång. På Times Higher Educations rankning av världens universitet inom ingenjörsämnena kommer KTH som första svenska universitetet på plats 53. Åtta kinesiska universitet rankas högre.

Dessutom är anekdoter om KTH-studenter som inte klarar av matten på kinesiska universitet, om svenska doktorander på KI som inte kan konkurrera med sina kinesiska kollegor, och om kinesiska studenter som säger att deras villkor i Kina är likvärdiga eller bättre än i Sverige, bekymmersamma konstaterar han.

– Det är indikatorer på utmaningar för framtidens svenska arbetsmarknad.

Nu finns det en oro för att vi går mot en ny imperialistisk världsordning där länder som halkar efter tvingas bli vasallstater åt någon tekniksupermakt, enligt Ola Wong. Och den nya världsordningen kommer att definieras av varje lands kapacitet att bemästra ai och andra teknologier för att uppnå en dominerande position inom ekonomi och säkerhet.

– För EU gäller det att samarbeta, lära sig mer om Kina och stötta sina startupbolag för att undvika att bli beroende av partistatens teknologier.

Artificiell intelligensFramtidens arbetsmarknadArbetsmarknadKonkurrensGlobaliseringUtbildningArtificiell IntelligensKina
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist