NYHET12 maj 2020

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.

Sara Skyttedal och Johan Danielsson är suppleanter i utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Kristdemokraten Sara Skyttedal, EPP, och socialdemokraten Johan Danielsson, S&D, är båda suppleanter i EMPL, utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Utskottet hanterar frågor som är högaktuella med tanke på de insatser som görs för att medlemsländerna ska återhämta sig från coronakrisen. Vi ställde några frågor till parlamentarikerna.

Vidtar EU rätt åtgärder för att hjälpa näringsliv och arbetstagare ur krisen?

SS – I det initiala skedet famlade EU tämligen uppenbart, men ett antal åtgärder har nu kommit på plats. För svenska företag är den inre marknaden helt klart det mest centrala, 70 procent av vår export går till andra EU-länder. Det utbytet måste fungera även under kris. Därför har det varit positivt att EU lyckats ta bort exportrestriktioner som vissa länder ställde upp. De budgetmässiga omfördelningar som skett inom befintliga ramar, exempelvis vad avser regionalpolitiken, får också ses som ett tecken på viss flexibilitet. Naturligtvis är det så att mer kunde, och kan, göras snabbare. Men EU-samarbetet är i huvudsak mellanstatligt och präglas därför till sin natur av en viss tröghet, som vi ska vara försiktiga med att önska bort.

JD – EU har vidtagit åtgärder för att stötta näringsliv och arbetstagare ur krisen. Om det är rätt eller tillräckliga åtgärder återstår att se men det vi kan konstatera är att det aldrig gjorts så stora och omfattande insatser på så kort tid från EU.

Vad anser du att EU bör göra utöver/istället för de aktuella åtgärderna?

SS – Det finns alldeles uppenbart en övertro på att stora subventionsprogram eller en ”Marshallplan för EU” skulle vara det enda som kan ta Europa ur krisen. Men det finns ingen ”quick-fix”. Vägen för att säkra jobb, tillväxt och konkurrenskraft i Europa är samma som före krisen. Handel med omvärlden, regellättnader för företag, avreglering, forskning i världsklass, en klimatpolitik som också ser till företagens villkor och en offensiv plan för att fördjupa den inre marknaden.

JD – Jag tycker att EU bör fokusera ännu mer på att säkerställa en god arbetsmiljö för arbetstagare. Ingen ska bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. Bland annat bör Coronaviruset inkluderas som en agent i EU-direktivet om biologisk agens för att tillförsäkra strikt och effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete

Bör Sverige som medlemsland ställa några ytterligare/andra krav på EU:s åtgärder/agerande?

SS – Sverige bör i det fortsatta arbetet vara på sin vakt för att säkerställa att Corona-krisen inte används som ”trojansk häst” vad avser budgetexpansion och lagstiftning som vi normalt sett anser vara medlemsländernas enskilda ansvar. Extraordinära situationer kräver extraordinära insatser, men i det extraordinära ligger också att det är tillfälligt. Det är viktigt att de åtgärdsprogram vi nu ser inte blir det ”nya normala”.

JD – De krav och agerande som Sverige hittills har gjort som medlemsland tycker jag har varit handlingskraftiga och välavvägda.

Hur ställer du dig till SURE? Fördelar/risker? Är det rätt sätt för EU att agera?

SS – Det är ingen hemlighet att jag och mitt parti i grunden anser att EU inte bör syssla med den här typen av åtgärder, samtidigt måste vi inse den mycket speciella situation vi nu befinner oss i. Om vi inte klarar av att rädda företag i exempelvis Italien kommer det drabba också svenska företag mycket hårt. Europeisk ekonomi är så pass integrerad. Förhoppningen är att SURE-programmet möjliggör för livskraftiga europeiska företag att rida ut stormen.

– Vi har ställt oss bakom SURE som en temporär lösning, men det är centralt att den är just temporär. Det innebär att den redan i det här läget måste ha en tydlig så kallad sunset-clause, det vill säga ett datum för när programmet löper ut.

JD – Jag är positivt inställd till att flera medlemsländer får möjligheten till korttidspermitteringar som vi har i Sverige. Det är en viktig åtgärd både för att rädda jobben när företag går igenom svåra perioder men också för att snabbt kunna starta upp ekonomin igen. Då det kan vara svårt för vissa länder att helt finansiera denna åtgärd och då bör EU kunna gå in och stötta detta under den akuta krisen.

Borde Sverige söka finansiellt bistånd från SURE?

SS – Det återstår att se och beror i grunden på hur systemet utformas. Men eftersom Sverige infört korttidspermitteringar är det rimligt att frågan prövas. Samtidigt är min förhoppning att SURE blir ett begränsat program som handlar om de allra mest utsatta regionerna.

JD – SURE är ett program för att låna pengar och inte ett finansiellt bistånd. För svensk del kommer det i dagsläget inte vara aktuellt att låna från SURE.

Om SURE visar sig vara framgångsrikt - borde den utvecklas till en stående möjlighet för medlemsstaterna?

SS – Nej, den här typen av åtgärdsprogram bör i normalläget hanteras nationellt. SURE kan däremot, om det är framgångsrikt, skapa en modell för enskilda länder att ta efter.

JD – Det är bra att enskilda medlemsländer sätter upp egna permanenta system för korttidspermittering. Men generellt sätt bör ekonomiska åtgärder såsom SURE begränsas till denna kris, både i tid och pengar. Det finns diskussioner om ett europeiskt återförsäkringssystem för medlemsländers a-kassor, men det ser jag främst som ett instrument för eurozonen.

Vad är din inställning till förslaget om minimiinkomst (kopplat till socialförsäkringssystem och modeller för försörjningsstöd)?

SS – Det är ett typexempel på vad jag nämnde som ”trojansk häst”. Krisen utnyttjas nu av vänsterkrafter runt om i Europa för att försöka driva igenom EU-centraliserad politik inom social- och välfärdsområdena. Det finns absolut ingen anledning till att socialförsäkringsnivåer eller modeller för försörjningsstöd ska hanteras i Bryssel.

– Jag ser tack och lov ännu inte några tecken på att det skulle finnas stöd för detta på kommissions- eller rådsnivå. Men utvecklingen är bekymmersam. Det var såhär frågan om minimilöner först kom till för några år sedan, och nu är det en linje som EU-kommissionen aktivt driver. Det finns därför all anledning att stämma i bäcken redan i detta skede.

JD – Det finns inget skarpt förslag om detta, men det kan finnas anledning för EU att föreslå ett ramverk. Vi håller just nu på fördjupa oss i detaljerna i frågan för att se hur förslaget kan påverka socialförsäkringssystem och modeller för försörjningsstöd. Det skulle kanske kunna vara ett alternativ till det aviserade förslaget om minimilöner utan samma påverkan på vår arbetsmarknadsmodell.

Hur menar du att samarbetet inom EU-länderna emellan har fungerat under krisen? Finns det något vi kan lära oss av detta för framtida bruk?

SS – Det finns båda goda och dåliga exempel. Men en viktig lärdom av de handelsrestriktioner som vi såg exempel på i början av krisen är att utbytet av varor och tjänster måste fungera även i kristider.

JD – EU-samarbetet har både visat brister och styrka när det kommer till att hantera krisen. Brister när det kommer till att säkra den inre marknaden vilket resulterade i att bland annat skyddsmaterial inte kom fram i tid. Men samtidigt också en styrka för hur skulle vi koordinerat lyckats skapa t.ex. gröna korridorer och få igång transporterna igen utan EU-samarbetet.

Corona och covid-19Den inre marknadenEU
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist