Sverige är ett exportberoende land och över 70 procent av Sveriges internationella handel sker inom Europa. Sverige måste vara en aktiv spelare i EU-samarbetet med tydliga positioner i förhandlingarna och insikter om hur EU-lagstiftningen påverkar vår konkurrenskraft. Där är vi inte idag vilket beror på att Sverige mobiliserar alldeles för sent när ny lagstiftning initieras inom EU.
Vi saknar en tydlig struktur med krav på att samhällsaktörer med kunskap om nya reglers konsekvenser ska involveras tidigt i EU-processerna. Utan en sådan blir det svårare att få fram tillräckligt bra konsekvensanalyser vilket leder till sämre lagstiftning, onödigt komplicerade regelverk, problem med tolkning och tillämpning av EU-förordningar och kostsamma förseningar vid införlivandet av nya EU-direktiv. De initiativ som regeringen har tagit hittills för att involvera samhällsaktörer i EU-arbetet, bl.a. EU-handslaget och de nya EU-sakråden, är vällovliga men inte tillräckliga. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv tagit fram rapporten ”Stärkt position i EU genom ökad delaktighet”.
Rapportens slutsats är tydlig; samrådsformerna för EU-arbetet måste förtydligas och formaliseras. Med dessa utgångspunkter, och inspiration från våra grannländer, lämnar vi fem förslag till förändringar av regeringens och de statliga myndigheternas EU-arbete.