Svenskt Näringsliv: Ökar engagemanget i internationella frågor

Prosperity, people, planet, eller på svenska “välstånd, människor, planet” utgör titel och namn på de tre pelare som ligger till grund för BusinessEuropes förslag till EU:s agenda 2019-2024.

Programmet presenterades nyligen i Bryssel vid en middag med Europaparlamentariker från en majoritet av EU:s medlemsländer. Från Svenskt Näringsliv medverkade vd Jan-Olof Jacke och ordförande Fredrik Persson.

– Svenskt Näringsliv kommer framgent att förstärka sitt engagemang i internationella frågor och EU-frågor. Allt mer påverkansarbete sker i Bryssel och Svenskt Näringsliv vill vara där beslut fattas. BusinessEurope, som är en paraplyorganisation för näringslivsorganisationer i 35 länder, är en inflytelserik aktör i EU-sammanhang i vilken Svenskt Näringsliv är en engagerad medlem, säger Fredrik Persson.

Företagande är grunden för de tre pelarna; bara konkurrenskraftiga företag kan förse människor med jobb, som i sin tur genererar välstånd. Utan framgångsrika företag finns det inga möjligheter att få till stånd tekniska innovationer som stärker konkurrenskraften och hjälper oss att ta oss an klimatutmaningarna.

Därför, menar Fredrik Persson, måste den nya EU-kommissionen prioritera åtgärder som förbättrar villkoren för företagen.

– En sådan åtgärd handlar om den inre marknaden, inklusive den digitala inre marknaden, som måste utvecklas ytterligare och fördjupas. Det ska inte vara svårt och krångligt att göra affärer inom EU, vilket det tyvärr emellanåt är i dag. Det finns en stor potential för våra medlemmar att växa men då måste EU-kommissionen också anstränga sig för att en gång för alla verkligen göra den inte marknaden till en gemensam handelsplats – så som den de facto är tänkt att vara.

Likaså är frihandeln med länder utanför unionen viktig. Vi måste bekämpa protektionism och få till stånd fler bi- och multilaterala handelsavtal. Likaså bör vi från näringslivet bli bättre på att utnyttja dem. Framöver bör avtalen göras mer lättanvända för små och medelstora företag.

En ny industristrategi för EU blir en stor fråga de kommande åren. Här är det av yttersta vikt att strategin ger unionens företag möjlighet att på lika villkor konkurrera med företag från Kina, Indien och andra större aktörer. Europa behöver en industristrategi med tydligt tillväxfokus som bygger på Unionens styrkor, såsom en väl fungerande inre marknad, tuff konkurrenslagstiftning och mer frihandel. Svenskt Näringsliv kommer att följa detta noggrant.

I dagarna kunde vi se Svenskt Näringslivs vice VD Mattias Dahl i en debattartikel tillsammans med LO:s och PTK:s respektive ordförande, där de varnade för att den nya EU-kommissionens planer att införa en europeisk minimilön – något som hotar den välfungerande svenska modellen. Detta härrör förstås från initiativet om den sociala pelaren, något både BusinessEurope och Svenskt Näringsliv varit skeptiska till från start.

– Enbart ett Europa med en stark ekonomi kan ge ett socialt hållbart Europa, därför gäller det att starta i rätt ände – och det är inte i den lagstiftande änden. Vi har en bra modell som riskerar att slås sönder om den sociala pelaren implementeras. Istället måste EU prioritera tillväxt för att medlemsstaterna ska ha råd att förstärka sina sociala skyddsnätet. Och då har vi ännu en gång att jobba mer med den inre marknaden, med frihandel och med andra konkurrenskraftsstärkande åtgärder, underströk Fredrik Persson.

Klimatet står högt på EU:s och likaså BusinessEuropes agenda. Organisationen tog i våras fram en vision för en framtida klimatpolitik och står bakom målet om att EU ska vara klimatneutralt till 2050. För att klara utmaningarna behövs smarta innovationer, och det är företagen och forskningen som står för dem. Klimatet är således ännu en anledning till att stärka förutsättningar för ett frodande näringsliv. Samtidigt ska EU vara tydlig i att klimatfrågan kräver ett starkt internationellt engagemang med globala lösningar. Klimatutmaningen tar inte hänsyn till nationella gränser och EU kan inte agera ensam utan bör öka sina ambitioner och insatser tillsammans och samordnat med andra länder och regioner, exempelvis genom Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Medlemsländerna måste implementera EU-direktiven på hållbarhetsområdet på liknande sätt och resurserna användas mer effektivt.

– Klimatfrågorna är en konkurrensfördel för europeiska liksom för svenska företag. Sverige är absolut med i täten och kan bidra med lösningar och spetsinnovationer som ger gagn åt både klimatet och våra företag, avslutar Fredrik Persson.

Text: Susanne Ydstedt