Dataanvändning

Med dataanvändning öppnas nya möjligheter för innovation och produktivitet, inte minst inom hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Affärsmodeller förändras i takt med att ökad dataanvändning förändrar affärsmöjligheter och konkurrensförhållanden.

Läs mer

EU-kommissionens digitala agenda innehåller ett antal nya lagsstiftningar som reglerar dataanvändning. I ganska stor utsträckning kan de beskrivas som preventiv lagstiftning utan identifierat marknadsmisslyckande. Utformningen av de nya regleringarna är centrala för hur digitaliseringens möjligheter kan tillvaratas, konkurrenskraft och tillväxt.

De regelverk som påverkar dataanvändningen bör utvärderas och förtydligas för att underlätta dataanvändningen. Detta gäller särskilt dataskyddsförordningen, GDPR. Dessutom behöver företagshemligheter och immateriella rättigheter skyddas för att stärka konkurrens.

Eftersom teknikutvecklingen går fort finns ofta fördelar med självreglering framför lagar, så kallad mjuk lagstiftning. Särskilt viktigt är de europeiska standardiseringsorganens arbete att ta fram marknadsrelevanta tekniska standarder som kan stödja interoperabilitet (förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kommunicera med varandra) och korrekt dataanvändning.

I den mån ny lagstiftning krävs är det viktigt den är konsekvensbedömd, teknikneutral och fokuseras på principbaserade regler som är relevanta under lång tid.

För ett handelsberoende land som Sverige är internationella dataflöden mycket viktiga. Företag kan inte göra affärer över nationsgränserna utan att förflytta data. Internationella dataflöden begränsas dels av lagstiftning, dels av protektionistiska åtgärder. Osäkerhet hämmar affärsmöjligheter och ökar kostnaderna för företagen. Det är därför viktigt att EU verkar för såväl stabila regelverk, fler adekvansbeslut och handelsavtal för att säkra internationella dataflöden.

Senaste artiklarna