Så vann Tyskland EM-guldet i jobbskapande – Lärdomar för Sverige?

RAPPORT Publicerad
Sa_vann_Tyskland.pdf.

Regeringen har höga ambitioner i jobbpolitiken: Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver i sin tur nästan en halv miljon nya jobb. Stärkt konkurrenskraft och fler jobb i växande företag är grunden för en varaktigt hög sysselsättning och låg arbetslöshet.

Vad kan vi lära av det tyska exemplet? Tyskland gick från en ohållbar ekonomisk situation till Europas draglok på tio år. Ett kraftfullt reformprogram i fyra delar var grunden för jobbutvecklingen. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet har ökat. Integrationen av utrikes födda tyskar och nyanlända tycks genomgående vara bättre än här hemma. Arbetslösheten har fallit till EU:s lägsta nivå. Kort och gott: Tyskland vann EM-guldet i jobbskapande.

Rapporten ger en översikt av fyra delar och föreslår ett antal reformområden för svenskt vidkommande: För det första, minska risken för arbetsgivare att anställa. Tyskland avreglerade bemanningsbranschen. Andelen bemanningsanställda uppgår idag till 2,5 procent i Tyskland, vissa år uppemot 3 procent. Andelen bemanningsanställda är nästan dubbelt så hög som i Sverige. Reformer som tar bort hinder i såväl kollektivavtal som i lagstiftning kan frigöra branschens utvecklingskraft. Med svenska mått mätt borde detta kunna ge uppemot 50 000 - 75 000 fler personer möjlighet att jobba som bemanningsanställd. Det är en språngbräda inte minst för unga och utrikes födda.

Ett sätt att ytterligare frigöra jobbskapandet här i Sverige är en förändring av arbetsrätten som innebär utökat undantag från lagens turordningsregler och en förändring av kostnader vid tvister om uppsägning. Liknande reformer genomfördes i Tyskland.

För det andra, reformera svensk arbetsförmedling. Regeringen har aviserat en genomgripande översyn av Arbetsförmedlingen (AF). Det tyska exemplet visar på värdet av resultatstyrda insatser och en nyfikenhet att ständigt pröva och utvärdera nya åtgärder. Ökad transparent och resultatstyrning är viktiga ingredienser.

För det tredje, utveckla fler vardagsjobb. Ökad lönespridning och insatser för fler enkla jobb har ökat inkluderingen på den tyska arbetsmarknaden. För svensk vidkommande bör RUT-avdragen vidgas till fler tjänster som t.ex. tvätt. Dessutom bör taket höjas ordentligt – kanske till och med över det ursprungliga taket om 50 000 kronor.

Sist men inte minst bör en förenklad modell för yrkesintroduktion införas med generellt lägre kostnader för att anställa. Den teoretiska modellen kan utgå från nuvarande förordning om yrkesintroduktion. Nivån bör utformas utifrån tysk inträdeslön och/ eller tysk lärlingslön. Ett avdrag för arbetsinkomst knutet till anställningsformen bör analyseras. Den tyska reformen minijobs kan stå som exempel för byråkratisk enkelhet i användandet av den här typen av anställning. Målgruppen bör vara bred för att uppnå så stor samhällsacceptans som möjligt.

Författare