Arbetsmarknad EU

EU-medlemskapet har i huvudsak varit positivt för företagen och arbetstagarna. Men en mer kontinentaleuropeisk modell med ett större politiskt inflytande över arbetsmarknadsfrågorna har starka förespråkare inom EU. Det innebär att den svenska kollektivavtalsmodellen utsätts för påfrestningar.

Läs mer

Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna i medlemsstaterna är så olika. När regler som berör arbetsmarknaden sätts gemensamt inom EU måste dessa kunna förenas med den svenska arbetsmarknadsmodellen med självreglering.

EU:s sociala pelare och de sammanhängande direktiven, om bland annat minimilön, lönetransparens och villkor för plattformsarbetare, riskerar att skapa stora problem för det svenska partssystemet framöver. Att frågor om individuella rättigheter i arbetslivet drivs från och på EU-nivå utmanar inte bara den svenska kollektivavtalsbaserade arbetsmarknadsmodellen, utan även ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner.

EU-samarbetet ska fungera som stöd för medlemsstaterna, men får inte ersätta nationell reglering. I Sverige tar arbetsmarknadens parter stort ansvar för reglerna på arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv vill värna vår kollektivavtalsmodell, och därför har vi tillsammans med de fackliga parterna i den privata sektorn bildat Arbetsmarknadens EU-råd. Syftet är att bättre och mer långsiktigt tillvarata våra gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.

Kontaktpersoner

Senaste artiklarna