EU vill lyfta högkvalitativ arbetskraft - så kan färdplanen lyckas

EU-kommissionen har meddelat att den kommer att presentera en färdplan för sysselsättning av hög kvalitet under det fjärde kvartalet 2025. Som en del av detta arbete har Svenskt Näringsliv lämnat ett skriftligt bidrag som lyfter fram våra viktigaste budskap. Underlaget bygger på konsultationer som förts under våren och speglar vårt övergripande perspektiv: att konkurrenskraftiga företag, kompetensutveckling och välfungerande arbetsmarknader är grunden för kvalitetsjobb i Europa. Vi ställer oss också bakom de ståndpunkter som framförts av BusinessEurope.

Vi välkomnar att färdplanen betonar jobbtillväxt, drivkrafter för arbete och ett dynamiskt arbetsmarknadsklimat. Men för att initiativet ska få verklig effekt behöver det också adressera Europas strukturella utmaningar – särskilt låg produktivitet, ihållande kompetensbrister och försämrad konkurrenskraft. Dessa faktorer är avgörande för att vända stagnation och möjliggöra långsiktig, hållbar jobbtillväxt.

Samtidigt är vi bekymrade över att arbetsgivarnas roll i stort sett saknas i bakgrundsunderlaget till färdplanen. Ordet ”arbetsgivare” nämns inte en enda gång, trots att jobb – kvalitativa eller inte – inte kan skapas utan dem. Färdplanen bör bättre spegla företagens mångfald, sektorsspecifika förutsättningar och vikten av ett gott investeringsklimat. Det behövs även tydligare kopplingar till EU:s konkurrenskraftskompass, den europeiska kompetensunionen och industristrategin.

Att definiera vad som utgör ett ”kvalitetsjobb” måste också göras med omsorg. Människors behov och livssituationer varierar genom livet – från studenter som tar sina första steg ut på arbetsmarknaden, till småbarnsföräldrar som balanserar jobb och familjeliv, eller äldre som förbereder sig för pension. För många är flexibla arbetsformer, såsom deltids- eller distansarbete, inte problem som ska lösas utan värdefulla lösningar. Att definiera kvalitetsjobb alltför snävt riskerar att utesluta viktiga och legitima anställningsformer. För oss är alla produktiva jobb som erbjuds i enlighet med nationell arbetsrätt och kollektivavtal, och som kan anpassas till förändrade behov, kvalitetsjobb.

Kompetensförsörjning måste stå i centrum för färdplanen. Att minska glappet mellan arbetsmarknadens behov och tillgänglig kompetens är avgörande både för kvalitativa jobb och för företagens konkurrenskraft. Den svenska modellen med partsdrivna omställningssystem visar hur individer kan stöttas i förändring – med goda resultat både för arbetstagare och arbetsgivare. EU bör verka för att möjliggöra ytterligare investeringar i kompetensutveckling.

På liknande sätt bör digitalisering och användning av AI på arbetsplatser hanteras konstruktivt. Många av de utmaningar som följer av ny teknik omfattas redan av befintlig EU-lagstiftning och kollektivavtal. Ytterligare reglering riskerar att överlappa med existerande ramverk och hämma innovation. Det som behövs är effektivt genomförande av befintliga regler och fortsatt social dialog – inte dubbelreglering.

Respekten för parternas autonomi måste också värnas. Kollektivavtal kan bidra till kvalitetsjobb, men är inte den enda vägen dit. Många kvalitetsjobb skapas utanför kollektivavtalen, och olika modeller gäller i olika medlemsstater. Kommissionen bör avstå från att ingripa i nationella system för arbetsmarknadsrelationer eller föreslå toppstyrda lösningar.

I slutändan kommer färdplanens framgång att bero på om den stärker Europas förmåga att växa, förnya sig och anpassa sig. Det kräver att kompetens, konkurrenskraft och arbetsgivarperspektiv sätts i centrum för politiken. Utan rätt förutsättningar för att företag ska kunna utvecklas går det inte att upprätthålla kvalitetsjobb – oavsett hur goda ambitionerna är.