Ett arbetsmiljöansvar utan gräns? - Om ett sanktionssystem med brister och orimliga konsekvenser

RAPPORT Publicerad
Forandring_-for_en_annu_battre_arbetsmiljo_webb.pdf

När systemet med sanktionsavgifter ändrades 2014 var det för att få till stånd en effektivare tillsyn av arbetsmiljölagen och i förlängningen en ännu bättre arbetsmiljö. Det reformerade systemet utgick ifrån några viktiga kriterier: bestämmelserna skulle vara tydliga, enkla och förutsebara, de skulle vara kopplade till förhållanden med hög risk för ohälsa och olycksfall och avgifterna skulle vara proportionerliga och rättvisa. Slutligen skulle det gå att överklaga och få rätt – i domstol.

Nästan sex år senare visar det sig att systemet har allvarliga brister. Flera bestämmelser saknar tydlig koppling till hög risk, är svårtolkade och svåra att efterleva. Differentierade avgifter har visat sig både orättvisa och orimliga och det är näst intill omöjligt för en arbetsgivare att få en sanktionsavgift helt eller delvis nedsatt.

Om arbetsgivarens ansvar blir utan gräns och medarbetarens eget agerande och ansvar blir irrelevant – då måste arbetsgivare hitta nya sätt att ta sitt ansvar. Det kan ske genom övervakning och kontroll av medarbetarna för att försäkra sig om att alla följer instruktioner och regler. Frågan är om systemet med sanktionsavgifter riskerar att driva fram ett annat slags ledarskap än vad vi är vana vid i Sverige. Detta bör intressera även fackliga parter.

Med rapporten vill Svenskt Näringsliv starta en diskussion om vad som är ett lämpligt arbetsgivar- och medarbetaransvar i dagens och framtidens arbetsliv.

Författare