I många kollektivavtal finns ingångslöner som anger den lägsta lönen en medarbetare kan ha. Sverige har jämfört med de flesta andra länder höga ingångslöner.
Avtalens ingångslöner bör inte vara högre än att de ger personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, till exempel unga, chansen att få ett första jobb. Höjda ingångslöner leder till att det blir dyrare att anställa och svårare för den oerfarna att konkurrera med mer erfarna arbetssökande. Det leder i sin tur till ökad arbetslöshet och därmed ingen lön alls för många.
Den höga arbetslösheten bland unga och utrikes födda beror till viss del på trösklar in på arbetsmarknaden i form av höga ingångslöner, höga arbetsgivaravgifter och stelbenta regler för anställningsskyddet. Det behövs bättre möjligheter för fler att komma in på arbetsmarknaden och få ett första jobb som ger den erfarenhet som behövs för att komma vidare. Och det behövs fler enklare jobb som inte kräver särskild erfarenhet eller förkunskaper. Parterna har därför förhandlat fram ett avtal om s k etableringsanställningar.
Arbetsgivare är mer benägna att anställa en oprövad och oerfaren person om kostnaden är lägre. Därför är det viktigt med en ingångslön som gör det möjligt för fler att komma in på arbetsmarknaden. Forskning visar att de flesta som kommer in på arbetsmarknaden inte stannar på ingångslöner utan har en löneutveckling som speglar utveckling och lärande i arbetet.
Avtalsrörelse och förhandling