Låt den internationellt konkurrensutsatta sektorn sätta märket

Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen är beroende av att företagen kan erbjuda omvärlden högkvalitativa produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Ska svenska företag vara framgångsrika internationellt måste de avtalade löneökningarna vara på en ansvarsfull nivå. För att nå dit krävs en väl fungerande lönebildning med en gemensam riktpunkt – märket.

Om löneavtal för branscher som har sina huvudsakliga marknader i Sverige, exempelvis handeln eller byggbranschen, resulterar i höga kostnadsökningar för företagen kan dessa i viss utsträckning kompensera sig genom att höja sina priser. De höjda priserna leder i sin tur till högre lönekrav från andra branscher där medarbetarna vill kompensera sig för sina ökade kostnader.

Men företag som säljer varor och tjänster på den internationella marknaden har sällan möjlighet att föra kostnadsökningar vidare till sina kunder. Kostnadsökningar inom exempelvis handeln påverkar på så sätt även de internationellt konkurrerande företagen som är kunder till handeln eller byggföretagen.

Därför måste de internationellt konkurrensutsatta branscherna gå före i lönebildningen och träffa avtal på nivåer som gör att de kan behålla sin konkurrenskraft. De avtalen är ett riktmärke för övriga branschers avtal.

Det så kallade märket anger den nivå på lönekostnadsökningar som bidrar till fortsatt tillväxt och fler jobb. Ett märke på en ansvarsfull nivå innebär avtal som ger en god utveckling av ekonomin.

Är de företag som tävlar på den globala marknaden konkurrenskraftiga internationellt går det bra även för de företag som verkar på marknaden i Sverige. God internationell konkurrenskraft hos de exporterande företagen leder till efterfrågan på exempelvis insatsvaror och servicetjänster även inom Sverige.

Samhällsekonomin gynnas alltså av att det märke som internationellt konkurrensutsatt sektor sätter gäller för hela arbetsmarknaden. Högre löner inom skattefinansierade verksamheter innebär högre skatter och därmed sämre konkurrenskraft för företagen. På det viset påverkar märket avtalsrörelsen för alla.

Om några får löneökningar som överstiger märket slutar snart märket att fungera. Då försämras konkurrenskraften och svenska företag får svårare att exportera. Utan ett starkt – av alla accepterat – märke riskerar vi att få en huggsexa där vissa fackförbund kräver högre löneökningar än andra. En sådan huggsexa är mycket farlig för den svenska ekonomin och leder till prishöjningar, luft i lönekuverten, stigande räntor, högre arbetslöshet och en sämre utveckling för hela samhällsekonomin. Det tjänar ingen på!