Så fungerar kollektivavtal

KOLLEKTIVAVTAL Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra konflikter på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv värnar kollektivavtalsmodellen, men betonar vikten av att avtalen är attraktiva för att modellen ska kunna upprätthållas

Varje kollektivavtal är ett resultat av förhandling mellan avtalets parter och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, sjukdom, semester, övrig ledighet och arbetstid samt försäkringsskydd.

Det finns fler än 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet som inom stat, kommuner och landsting.

Det är frivilligt för företag att teckna kollektivavtal. En arbetstagarorganisation kan dock vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal, varför frivilligheten inte alltid är reell. Saknas kollektivavtal gäller inte vilka arbetsvillkor som helst. Då gäller i stället lagens regler.

Nio av tio medarbetare i företag och offentlig sektor omfattas idag av kollektivavtal. I verksamheter som har kollektivavtal gäller avtalen för alla medarbetare, oavsett om de är med i facket eller inte. De företag som inte har kollektivavtal är oftast mycket små och de anställda utgörs vanligtvis av ägaren och dennes familjemedlemmar.

Svenskt Näringsliv värnar kollektivavtalsmodellen men betonar vikten av att avtalen är attraktiva för att modellen ska kunna upprätthållas. Större flexibilitet i löneavtalen skulle göra kollektivavtal mer attraktivt för företagen. Även större flexibilitet kring arbetstider och andra villkor skulle påverka avtalens attraktivitet. Bättre möjligheter till individuell flexibilitet behövs också.

Fack och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal omfattas av fredsplikt. Det innebär att parterna inte får vidta eller delta i stridsåtgärder som strejk, blockad eller lockout så länge avtalet löper. Svenskt Näringsliv anser att det är fel att fackliga sympatiåtgärder för att stödja en annan arbetstagarorganisation trots det är tillåtna eftersom det bryter arbetsfreden och därmed minskar värdet för arbetsgivarna av kollektivavtalet. Sverige saknar också proportionalitetsregler. Följden är att facken med små medel kan orsaka stor skada. Det behövs en bättre balans i de lagliga förutsättningarna för förhandlingarna. Det skulle förbättra företagens förutsättningar att växa och skapa jobb.