Den tekniska utvecklingen kommer alltid röra sig snabbare än politiken

NYHET Publicerad

Teknisk utveckling och utvecklingen av den digitala inre marknaden innebär stora möjligheter för svenska företag, samtidigt innebär det många utmaningar och det är viktigt att politiken landar rätt. Vi har pratat med Anna Maria Corazza Bildt, moderat Europaparlamentariker som också är vice ordförande för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Hon menar att ”Som lagstiftare måste vi vara ödmjuka och inse att den tekniska utvecklingen alltid kommer röra sig snabbare än politiken”

Anna Maria Corazza Bildt

Anna Maria Corazza Bildt

. En fungerande inre marknad.
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Den inre marknaden är en framgångssaga. Som egenföretagare och entreprenör vill jag vara företagarnas röst i Europaparlamentet och engagerar mig för att riva hinder, minska regelkrångel och öka harmoniseringen av regler i EU. Som 1:a vice ordförande för Inre Marknadsutskottet är det tydligt att det främst handlar om att medlemsstaterna måste genomföra de regler som redan finns. Ett tydligt exempel är tjänstesektorn där mycket återstår för att bekämpa protektionism, öppna upp marknaden och förverkliga den fria rörligheten för tjänster.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Den inre marknaden är vår hemmamarknad med över 500 miljoner konsumenter, och majoriteten av svensk export går till övriga medlemsstater. Jag arbetar för maximal harmonisering av regler och standarder så att svenska företag kan utnyttja den fulla potentialen i vår gemensamma marknad och konkurrera globalt.

2. Digitalisering och den inre marknaden

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt, växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Jag står för ett öppet, fritt och säkert internet för alla. Vi behöver stärka den klassiska inre marknaden och skapar nu också den digitala inre marknaden. Mitt fokus är att europeiska företag ska kunna växa och konkurrera på lika villkor, inte att vi ska straffa företag från andra delar av världen. Jag står därför upp mot digital protektionism. Vad som behövs är tydliga, teknikneutrala och framtidssäkra regler som är genomförbara i verkligheten. Mitt mål är alltid att det ska finnas en balans mellan säkerhet, personlig integritet och innovation. Därför röstade jag emot GDPR, och arbetar för att de nya reglerna för e-privacy och upphovsrätt ska landa rätt.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Som lagstiftare måste vi vara ödmjuka och inse att den tekniska utvecklingen alltid kommer röra sig snabbare än politiken. Jag är ansvarig för Förordningen om fria flöden av icke-personlig data som de facto etablerar den 5:e friheten på den inre marknaden. Den har potential att skapa BNP-tillväxt motsvarande de två frihandelsavtalen med Kanada och Sydkorea tillsammans. Jag arbetar också för att säkerställa att Europa kan attrahera rätt kompetens och investeringar inom IT.

3. Regelförbättring

Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

- Jag står emot regleringsiver och klåfingrighet i Bryssel. I vissa fall måste vi också våga avreglera. Jag har under lång tid tagit krafttag mot övertolkning, så kallad guldplätering. Det handlar om allt från regler för pastöriserad mjölk till det så kallade hissdirektivet där Sverige valt att vara ”bäst i klassen” och gått längre än vad som krävs på EU-nivå.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Ja, lagstiftning ska vara enkel att genomföra i verkligenheten. Jag stödjer därför helhjärtat så kallad ”bättre lagstiftning” och har varit drivande i det arbetet i Europaparlamentet. Det handlar framför allt om att göra rätt sak på rätt nivå och basera nya förslag på fakta och konsekvensanalyser.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- Vi har regelbundna avstämningar där vi synkar vårt arbete. Ett aktuellt exempel är genomförandet av det så kallade Vapendirektivet som jag varit ansvarig för i min politiska grupp i Europaparlamentet. I regeringens utredning föreslås åtskilliga ändringar som inte existerar i direktivet. Därför samarbetar jag med (M) i Riksdagen för att se till att reglerna landar rätt och inte gör livet onödigt krångligt för våra lagliga vapenägare.

4. Ett socialt Europa

Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Det är företagande som för Sverige framåt och finansierar välfärden. Jag anser därför att det bästa vi kan göra på EU-nivå för att öka välfärden i våra medlemsstater är att underlätta för företagare och säkerställa en välfungerande inre marknad som är motorvägen till jobb och tillväxt i Europa.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- Jag står upp för subsidiaritet och anser att den sociala pelaren är fel väg att gå. Arbetsmarknad-, social- och familjepolitik är och förblir en nationell kompetens. Jag varnade redan innan toppmötet i Göteborg för att det var ett självmål av historiska mått. Löfvén lovade att det bara handlade om principer men vi har redan konkreta lagförslag på vårt bord som hotar både den svenska arbetsmarknadsmodellen och hur vi utformar vår föräldraförsäkring.

5. Handelspolitik

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Frihandel är bra och är inte ett hot mot Europa. Det är genom handel Sverige och Europa växt sig starkt. Ett aggressivt Kina som växer sig starkt gör det än viktigare att utveckla standarder och regelstyrd handel tillsammans med våra allierade. Därför är det avgörande att vi snarast återupptar förhandlingarna om TTIP med USA.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Jag anser att vi ska sluta så många frihandelsavtal som möjligt. Gärna med länder i vårt närområde, men också med övriga världen. Det är genom nära ekonomiska relationer och frihandel som vi kan främja fred, stabilitet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter i vårt närområde.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

- Medlemsstaterna ska ge fullt stöd till Kommissionen att förhandla och underteckna fler frihandelsavtal. De måste också ta ansvar och informera medborgarna om alla de fördelar som frihandel innebär. Jag engagerar mig också för att avslöja och motbevisa alla de myter som cirkulerar om att frihandel skulle äventyra livsmedelssäkerhet, jobbtillfällen och miljö.

6. Energi och klimat

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- Hållbarhet är en av de viktigaste frågorna vi har på vårt bord och det är bra att EU varit drivande för att leva upp till Parisavtalet. Själv har jag som pionjär drivit på för att sätta hållbarhet och den cirkulära ekonomin på kartan. Exempelvis har jag de senaste 9 åren jobbat med hela livsmedelskedjan, från jord till bord, för att minska matsvinnet. Jag har även ansvarat för Europaparlamentets arbete med att främja delningsekonomin.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

- Utmaningen är att kombinera minskade utsläpp med ökad tillväxt. Jag kämpar mot att lägga onödiga bördor på våra företag och är stolt att svenska företag är förebilder som visat att man kan konkurrera med hållbarhet. Om inte övriga världen följer i våra fotspår spelar det nämligen marginell roll om vi helt kapar våra utsläpp.

- En viktig princip är att utsläppen ska minskas där det är som billigast. Att regeringen i samband med fördelningen av EU:s utsläppsrätter frivilligt tagit på sig större kostnader än vad som behövs, trots att det är som dyrast att minska utsläppen i Sverige, är därför för mig ett mysterium eftersom det minskar incitament för andra medlemsstater att ta sitt ansvar.

Sophia Bengtsson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Stort intresse för miljöfrågor hos svenska parlamentariker

EU-PARLAMENTET Nu är fördelningen av utskottsplatser till EU-parlamentarikerna är klar. Och det finns svensk representation i alla utskott utom fem. "Många frågor som dessa parlamentariker kommer få på sitt bord kommande fem år är avgörande för både svensk och europeisk konkurrenskraft", säger Anders Edholm, chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

EU Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretagen vill att Sverige ska vara kvar i EU

ENKÄT Åtta av tio medlemsföretag vill ha ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Mest positiva är storföretagen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsperspektivet försummas i EUs digitaliseringsarbete

Den digitala inre marknaden är en stor och het fråga i EU just nu. Sverige har en hög svansföring när det kommer till digitalisering, som ju är gränslöst till sin natur. Regeringens övergripande mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men, tyvärr så kommer ofta företagsperspektivet i andra hand när de europeiska länderna försöker skapa en digital inre marknad.
NYHET Publicerad:

Debatt: Frihandelsframgång ett resultat av Europas optimism

Frihandel handlar om att öka storleken på den ekonomiska pajen, och genom att EU lyckas sluta fler handelsavtal så stärker vi ställningen både för europeiska företag och konsumenter.