Så ska EU-länderna klara coronakrisen

NYHET Publicerad

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.

EU-parlamentariker

Sara Skyttedal och Johan Danielsson är suppleanter i utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Kristdemokraten Sara Skyttedal, EPP, och socialdemokraten Johan Danielsson, S&D, är båda suppleanter i EMPL, utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Utskottet hanterar frågor som är högaktuella med tanke på de insatser som görs för att medlemsländerna ska återhämta sig från coronakrisen. Vi ställde några frågor till parlamentarikerna.

Vidtar EU rätt åtgärder för att hjälpa näringsliv och arbetstagare ur krisen?

SS – I det initiala skedet famlade EU tämligen uppenbart, men ett antal åtgärder har nu kommit på plats. För svenska företag är den inre marknaden helt klart det mest centrala, 70 procent av vår export går till andra EU-länder. Det utbytet måste fungera även under kris.  Därför har det varit positivt att EU lyckats ta bort exportrestriktioner som vissa länder ställde upp. De budgetmässiga omfördelningar som skett inom befintliga ramar, exempelvis vad avser regionalpolitiken, får också ses som ett tecken på viss flexibilitet. Naturligtvis är det så att mer kunde, och kan, göras snabbare. Men EU-samarbetet är i huvudsak mellanstatligt och präglas därför till sin natur av en viss tröghet, som vi ska vara försiktiga med att önska bort.

JD – EU har vidtagit åtgärder för att stötta näringsliv och arbetstagare ur krisen. Om det är rätt eller tillräckliga åtgärder återstår att se men det vi kan konstatera är att det aldrig gjorts så stora och omfattande insatser på så kort tid från EU.

Vad anser du att EU bör göra utöver/istället för de aktuella åtgärderna?

SS – Det finns alldeles uppenbart en övertro på att stora subventionsprogram eller en ”Marshallplan för EU” skulle vara det enda som kan ta Europa ur krisen. Men det finns ingen ”quick-fix”. Vägen för att säkra jobb, tillväxt och konkurrenskraft i Europa är samma som före krisen. Handel med omvärlden, regellättnader för företag, avreglering, forskning i världsklass, en klimatpolitik som också ser till företagens villkor och en offensiv plan för att fördjupa den inre marknaden.

JD – Jag tycker att EU bör fokusera ännu mer på att säkerställa en god arbetsmiljö för arbetstagare. Ingen ska bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. Bland annat bör Coronaviruset inkluderas som en agent i EU-direktivet om biologisk agens för att tillförsäkra strikt och effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete

Bör Sverige som medlemsland ställa några ytterligare/andra krav på EU:s åtgärder/agerande?

SS – Sverige bör i det fortsatta arbetet vara på sin vakt för att säkerställa att Corona-krisen inte används som ”trojansk häst” vad avser budgetexpansion och lagstiftning som vi normalt sett anser vara medlemsländernas enskilda ansvar. Extraordinära situationer kräver extraordinära insatser, men i det extraordinära ligger också att det är tillfälligt. Det är viktigt att de åtgärdsprogram vi nu ser inte blir det ”nya normala”.

JD – De krav och agerande som Sverige hittills har gjort som medlemsland tycker jag har varit handlingskraftiga och välavvägda.

Hur ställer du dig till SURE? Fördelar/risker? Är det rätt sätt för EU att agera?

SS – Det är ingen hemlighet att jag och mitt parti i grunden anser att EU inte bör syssla med den här typen av åtgärder, samtidigt måste vi inse den mycket speciella situation vi nu befinner oss i. Om vi inte klarar av att rädda företag i exempelvis Italien kommer det drabba också svenska företag mycket hårt. Europeisk ekonomi är så pass integrerad. Förhoppningen är att SURE-programmet möjliggör för livskraftiga europeiska företag att rida ut stormen.

– Vi har ställt oss bakom SURE som en temporär lösning, men det är centralt att den är just temporär. Det innebär att den redan i det här läget måste ha en tydlig så kallad sunset-clause, det vill säga ett datum för när programmet löper ut.

JD – Jag är positivt inställd till att flera medlemsländer får möjligheten till korttidspermitteringar som vi har i Sverige. Det är en viktig åtgärd både för att rädda jobben när företag går igenom svåra perioder men också för att snabbt kunna starta upp ekonomin igen. Då det kan vara svårt för vissa länder att helt finansiera denna åtgärd och då bör EU kunna gå in och stötta detta under den akuta krisen.

Borde Sverige söka finansiellt bistånd från SURE?

SS – Det återstår att se och beror i grunden på hur systemet utformas. Men eftersom Sverige infört korttidspermitteringar är det rimligt att frågan prövas. Samtidigt är min förhoppning att SURE blir ett begränsat program som handlar om de allra mest utsatta regionerna.

JD – SURE är ett program för att låna pengar och inte ett finansiellt bistånd. För svensk del kommer det i dagsläget inte vara aktuellt att låna från SURE.

Om SURE visar sig vara framgångsrikt - borde den utvecklas till en stående möjlighet för medlemsstaterna?

SS – Nej, den här typen av åtgärdsprogram bör i normalläget hanteras nationellt. SURE kan däremot, om det är framgångsrikt, skapa en modell för enskilda länder att ta efter.

JD –  Det är bra att enskilda medlemsländer sätter upp egna permanenta system för korttidspermittering. Men generellt sätt bör ekonomiska åtgärder såsom SURE begränsas till denna kris, både i tid och pengar. Det finns diskussioner om ett europeiskt återförsäkringssystem för medlemsländers a-kassor, men det ser jag främst som ett instrument för eurozonen.  

Vad är din inställning till förslaget om minimiinkomst (kopplat till socialförsäkringssystem och modeller för försörjningsstöd)?

SS – Det är ett typexempel på vad jag nämnde som ”trojansk häst”. Krisen utnyttjas nu av vänsterkrafter runt om i Europa för att försöka driva igenom EU-centraliserad politik inom social- och välfärdsområdena. Det finns absolut ingen anledning till att socialförsäkringsnivåer eller modeller för försörjningsstöd ska hanteras i Bryssel.

– Jag ser tack och lov ännu inte några tecken på att det skulle finnas stöd för detta på kommissions- eller rådsnivå. Men utvecklingen är bekymmersam. Det var såhär frågan om minimilöner först kom till för några år sedan, och nu är det en linje som EU-kommissionen aktivt driver. Det finns därför all anledning att stämma i bäcken redan i detta skede.

JD – Det finns inget skarpt förslag om detta, men det kan finnas anledning för EU att föreslå ett ramverk. Vi håller just nu på fördjupa oss i detaljerna i frågan för att se hur förslaget kan påverka socialförsäkringssystem och modeller för försörjningsstöd. Det skulle kanske kunna vara ett alternativ till det aviserade förslaget om minimilöner utan samma påverkan på vår arbetsmarknadsmodell. 

Hur menar du att samarbetet inom EU-länderna emellan har fungerat under krisen? Finns det något vi kan lära oss av detta för framtida bruk?

SS – Det finns båda goda och dåliga exempel. Men en viktig lärdom av de handelsrestriktioner som vi såg exempel på i början av krisen är att utbytet av varor och tjänster måste fungera även i kristider.

JD – EU-samarbetet har både visat brister och styrka när det kommer till att hantera krisen. Brister när det kommer till att säkra den inre marknaden vilket resulterade i att bland annat skyddsmaterial inte kom fram i tid. Men samtidigt också en styrka för hur skulle vi koordinerat lyckats skapa t.ex. gröna korridorer och få igång transporterna igen utan EU-samarbetet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Så ska EU ta tillbaka förlorad mark

SEMINARIUM Företagsledare och beslutsfattare diskuterar konkurrensfrågor när tidningen Politico arrangerar ett heldagsseminarium i Bryssel den första juli.
NYHET Publicerad:

Starkare WTO krävs för att bota haltande världshandel

INTERNATIONELL HANDEL Det är omöjligt att återstarta Sverige utan att handeln inom och utanför EU kommer igång, menar Anna Stellinger, internationell chef på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Åtgärdspaketen som ska ta företagen ur krisen

ÅTERSTARTA SVERIGE Svenskt Näringsliv tar ledningen i ett nytt, stort projekt för att återstarta ett coronadrabbat Sverige. Redan i juni, trots att krisen är långt ifrån över, kommer de första förslagen. ”Vi är i det här tillsammans. Om vi ska få fart på Sverige måste företagen få fart”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Återstarta Sverige med bättre villkor för jobb och företagande

CORONAKRISEN Förutsättningarna för företagande, arbete, forskning och utveckling, investeringar och handel avgör hur bra och hur snabbt Sverige tar sig tillbaka till ett nytt normalläge. Projekt ”Återstarta Sverige” bidrar med konkreta reformförslag och prioriteringar, skriver vd Jan-Olof Jacke på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Utdelningsstopp tar företag tillbaka till ruta ett

STÖDPAKETEN Beskedet att permitteringsstöd inte får kombineras med utdelning gör förvirringen och osäkerheten hos företagen än större. I stället för att få hjälpen från staten lämnas de nu ensamma i kampen mot corona. ”Får vi inte permittera måste vi säga upp”, säger Joakim Nilsson på Triator.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Beskedet om utdelningar och korttidsarbete kan leda till varsel"

CORONAKRISEN Företag som gör aktieutdelningar får inget permitteringsstöd. Det har Tillväxtverket kommit fram till i en utredning. ”Beskedet skapar en olycklig osäkerhet”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Förlängda krisåtgärder räddningen för kämpande företagare

STÖDPAKETEN Om regeringens stödåtgärder förlängs kan krisen mildras och företag komma igång snabbare. Annars befarar vartannat företag att konkursen är nära, visar senaste Företagarpanelen.
NYHET Publicerad:

Kompetenslyft tar fjällhotellet ur krisen

BESÖKSNÄRING Anställda hos Sälens högfjällshotell går utbildningar inom marknadsföring och digitalisering under korttidspermitteringen. "Ingen mår bra av att sitta hemma 80 procent av sin arbetstid och inte veta vad man ska göra", säger Thommy Backner, vd och ägare.
NYHET Publicerad:

Trygghetsfonden: Ta vara på tillfället

OMSTÄLLNING Trots att pandemin innebär stora utmaningar är det ett bra tillfälle både för företag och individer att stärka sin kompetens för att stå ännu bättre rustade när det lättar. Det menar Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden.
NYHET Publicerad:

Nytt avtal öppnar för utbildning

BESÖKSNÄRING Ett nytt avtal inom besöksnäringen öppnar för att använda korttidspermitteringen till kompetensutveckling. Det kan göra att fler stannar kvar i branschen och ser chansen att komma tillbaka till något ännu bättre efter krisen, menar Kersti Wittén på Visita.
NYHET Publicerad:

Industrins parter överens: Utbilda personalen nu

AVTAL Både arbetsgivare och fackförbund inom industrin är överens om att det är bra att passa på att utbilda personalen nu. ”Jag tror att det blir mer fokus på kompetensen framöver”, säger Peter Kancans på Industriarbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

750 miljoner till Yrkeshögskolan

STÖDPAKET Regeringen vill ge Yrkeshögskolan 750 miljoner kronor för kompetensutveckling i samband med corona. Det innebär 2000 fler utbildningsplatser, enligt Thomas Persson, generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

”Coronakrisen får inte övergå i en kompetenskris”

HALLÅ DÄR Mia Bernhardsen, arbetsmarknadsexpert. Vad hände med Rekryteringsenkäten som skulle ha presenterats i början av april?
NYHET Publicerad:

Kraftig ökning av antalet företagsrekonstruktioner

CORONAKRISEN Företagsrekonstruktionerna ökar lavinartat och tre fjärdedelar misslyckas, visar siffor från Svenskt Näringsliv. ”Ofta är rekonstruktion den sista möjligheten för att undvika konkurs”, säger ekonomen Johan Kreicbergs.
NYHET Publicerad:

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.
NYHET Publicerad:

Ny statistik: Alla stöd kommer inte företagen till del

CORONAKRISEN I debatten framstår det som om företagen har överösts med krisstöd, men det är inte sant, visar statistik som Svenskt Näringsliv har tagit fram.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.