Snäv forskningspolitik missar målet

NYHET Publicerad

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX
Peter Honeth

Peter Honeth, före detta statssekreterare med ansvar för forskningspolitik.

Foto: Allan Seppa, SNS
Björn O Nilsson, IVA

Björn O Nilsson, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

Den globala konkurrensen där flera länder – inte bara Kina – lägger allt större summor på forskning och utveckling ökar allt medan de svenska koncernerna drar ned på sina investeringar i Sverige.

– Investeringarna i FoU har sjunkit med en procentenhet under tio år. Det motsvarar 35 miljarder kronor på årsbasis. Det är väldigt mycket pengar, sade Tobias Krantz under seminariet "Bakom kulisserna på forskningspolitiken".

För att försöka vända trenden har regeringen i den nyligen presenterade forskningspropositionen ökat forskningsanslagen med tre miljarder kronor till 2020. Satsningen har fått både ris och ros.

Positivt enligt Tobias Krantz är bland annat just höjningen av anslagen, betoningen av värdet av ökad samverkan med näringslivet och satsningen på testbäddar. Samtidigt kan han inte komma från att hela paketet av åtgärder saknar en sense of urgency.

– Helhetsintrycket är en försämring jämfört med tidigare, sade han under seminariet.

Låg ambition

Björn O Nilsson, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, satt själv med i regeringens forskningsberedning. Han anser att Helene Hellmark Knutsson, ministern för högre utbildning och forskning, har gjort ett bra jobb, men har ändå flera synpunkter:

– Jag tycker att ambitionen är för låg. Vi har under åren lyckats stärka konkurrenskraften, vi har legat före flera länder. Men jag vill se en vision att vi på tio år går till 1,5 procent av BNP. Det räcker inte med att den statliga forskningsfinansieringen uppnår 1 procent av BNP, sade han.

Både Björn O Nilsson och Tobias Krantz samt Peter Honeth, före detta statssekreterare med ansvar för forskningspolitik, anser att det behövs system för att premiera ökad kvalitet inom forskning och högre utbildning.

Peter Honeth hade också flera synpunkter på satsningarna på ökad samverkan mellan näringsliv och forskarvärlden.

– Det är inte säkert att samverkan är rätt fokus – det har blivit lite av ett buzz word. Istället för att premiera aktiviteter måste man premiera resultat – vad leder samverkan till? sade Peter Honeth.

Tobias Krantz är avvaktande positiv:

 – Att regeringen tar ett steg i den riktningen är positivt, men vi måste se hur förslagen ser ut konkret, sade han.

Större sammanhang

Ett problem med forskningspolitiken är att man inte sätter in den i ett större sammanhang. Till exempel blundar regeringen för hindrande skatter som den krångliga expertskatten och höga marginalskatter, bristen på bostäder och ogynnsamma regler kring personaloptioner. Totalt sett leder det till att Sverige inte kan locka till sig de bästa talangerna.

Att man inte tar tag i de höga marginalskatterna är hål i huvudet, menade Tobias Krantz.

– Om vi vill ha de vassaste talangerna i Sverige kan vi inte ha en av de högsta marginalskatterna i världen, sade han.

För att bredda perspektivet tog Björn O Nilsson ett exempel från ett läkemedelsföretag vars styrelse han sitter i. Bolaget fick en större investering från amerikanska aktörer som fick en smärre chock när de kom i kontakt med det svenska innovationssystemet.

– De trodde inte sina ögon när de såg att det saknades personaloptionsprogram. De slöt sig till att den svenska regeringen måste vara hel ointresserad av dessa frågor, sade han.

Björn O Nilssons poäng är att det finns ett starkt signalvärde i att till exempel förändra skattereglerna som rör personaloptioner, en reform som dessutom inte skulle vara allt för kostsam. Han fick medhåll både från Tobias Krantz och Peter Honeth om att regeringen med små medel kan bättra på Sveriges rykte som forskningsnation.

Helhetsgrepp

Peter Honeth är skeptisk till att politikerna är redo att genomföra generella skattereformer.

– När det gäller skatteområdet är politiken väldigt känslomässig och värderingsmässig. Det är svårt att genomföra generella åtgärder, det handlar inte om sakliga argument. Den enda vägen framåt är att gå i mindre steg, till exempel genom att ändra expertskatten eller införa premieoptioner, sade Peter Honeth.

Han håller med Tobias Krantz om att regeringen sammantaget hade kunnat presentera en vassare proposition.

– Det är bra med tre miljarder kronor, men det saknas ett helhetsgrepp, sade han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Företagsamma forskares tips: "Våga ta risker"

FORSKNING Thomas och Helena Edlund är vinnarna av Baltics samverkanspris för deras arbete med nyttiggörande av forskning. Forskarparet driver företaget Betagenon som gör diabetesläkemedel. ”För att lyckas tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv”, säger Thomas Edlund.