NYHET13 oktober 2023

”Viktiga förslag för att bryta stiltjen i svensk forskningspolitik”

Svensk forskning kan beskrivas som en långsam kris. Särskilt tre områden är bekymmersamma, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.

Foto: Mostphotos

Förändringar som sker långsamt kan vara svåra att fånga upp. I stället sker ofta en förödande tillvänjning. Svensk forskning är ett exempel på detta med en utveckling som närmast kan beskrivas som en långsam kris. Det är särskilt inom tre områden vi under en längre tid sett en oroväckande utveckling:

1. Det har blivit så svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft och forskare att det påverkar företagens möjligheter att växa. Näringslivet förlorar affärer och Sverige som nation förlorar viktiga FoU-investeringar.

2. Trots att FoU-investeringarna växer globalt, så har de långsiktigt stagnerat i Sverige. Under de senaste tio åren har de globala FoU-investeringarna fördubblats. På tjugo år har de tredubblats. Sveriges FoU-försprång – jämfört med OECD-genomsnittet – har halverats under samma tid. När andra växlar upp, växlar alltså Sverige ner.

3. Ökade offentliga medel till universiteten, via direkt finansiering till lärosäten och via forskningsråd, har inte lett till ett kvalitetslyft. Alltmer sällan benämns Sverige som en akademisk toppnation. I stället används epitet som god eller bra för att beskriva hur svensk forskning står sig mot omvärlden. Förändringen i språkbruk handlar inte om en oskyldig förskjutning i semantik. Med stor sannolikhet bottnar det i att svensk forskning faktiskt har tappat mark.

En stor del av förklaringen står att finna i den reformbrist som länge präglat svensk forskning. Det gäller inte minst forskningsfinansieringen. Den nuvarande organisationen är över 20 år gamla och togs fram under helt andra förutsättningar i en annan tid.

Mot denna bakgrund är det därför välkommet med forskningsfinansieringens förslag. Svenskt Näringsliv delar utredarens bild av att forskningsfinansieringen i Sverige är både spretig och fragmentiserad. De forskningsfinansierande myndigheterna har idag vitt skilda system med olika upplägg som tidsmässigt generellt inte är i linje med varandra. En bättre samordning och konsolidering av forskningsmedlen skulle ge en hävstångseffekt och kraftigt minska den administrativa bördan. Det frigör pengar som i stället kan gå till mer forskning.

Stuprör och en alltför linjär modell från fri grundforskning till innovationsstöd måste undvikas i den föreslagna strukturen. Även grundforskning kan vara behovsmotiverad och det perspektivet måste finnas med även i vetenskapsmyndigheten. Alla forskning ska ges möjlighet att nyttiggöras och spridas till omgivande samhället.

Ett breddat nyttjande ökar samhällsnyttan av offentliga investeringar och står inte i konflikt med vetenskaplig kvalitet, tvärtom

Näringslivet står för 70 procent av alla FoU-investeringar i Sverige och samarbete med akademi, institut och andra samhällsaktörer är en avgörande faktor för var företagen väljer att förlägga sina FoU-investeringar. Den nya myndigheten för strategisk forskning innebär en möjlighet till ett större fokus på näringslivets utmaningar och behov vilket är nödvändigt mot bakgrund av den stora strukturomvandling många företag står inför.

Särskilt viktigt är det att näringslivets deltagande i både uppbyggnad och användning av forskningsinfrastruktur stärks i den nya organisationen. Det ställer höga krav på att både involvera och ta hänsyn till näringslivets behov vid beslut kring större forskningsinfrastruktur. Ett breddat nyttjande ökar samhällsnyttan av offentliga investeringar och står inte i konflikt med vetenskaplig kvalitet, tvärtom.

Sverige är fortfarande en framstående kunskapsnation, men förändringstakten i omvärlden är snabb och andra länder genomför nu omfattande reformer och satsningar. Nu krävs en ny reformperiod i svensk forskningspolitik. Det är vår förhoppning är att den startar med regeringens kommande forskningsproposition och att forskningsfinansieringen är en del av detta.

ForskningspolitikFoUUtbildning
Skriven avEmil Görnerup
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist