USA:s låginkomsttagare allt längre från jobben

USA består av 50 delstater med olika lagar, regler och kulturer, konstaterar USA-kännaren och journalisten Janerik Larsson som har bevakat USA under många år. Han ser stora förändringar i det amerikanska samhället och på arbetsmarknaden som pågår lite i skymundan bakom den politik Donald Trump uppmärksammas för i media.

En problematisk utveckling är den ökande droganvändningen, där missbruket av opioder växer snabbt. Drogepidemin som rasar i landet har till och med lett till att medellivslängden nu sjunker i USA på grund av att fler dör av överdoser.

– Opiodkrisen är kopplad till gamla industriregioner där inget händer och hopplösheten växer. Och USA har ingen aning om hur problemet ska hanteras, säger Janerik Larsson.

Bland annat är missbruket stort i de mellersta delarna av USA som drabbats hårt av att många företag lämnat regionen och flyttat verksamheten till öst- eller västkusten, eller utomlands. Problemet är att få av de anställda flyttar med företagen vilket gör att arbetslösheten ökar i takt med att arbetsmarknaden krymper.

USA finns idag 13 miljoner personer i arbetsför ålder som är arbetslösa, jobbar ofrivillig deltid eller har slutat söka jobb helt. Bakomliggande orsaker är brist på kompetens, drogmissbruk eller ett kriminellt förflutet, men många är också arbetslösa för att de inte kan eller vill ta sig dit där jobben finns. Det är färre än någonsin i USA som kan tänka sig att flytta för att få ett jobb.

Eftersom kollektivtrafiken generellt sett inte är särskilt väl utbyggd avstår många från att ta ett jobb på annan ort på grund av de ökade kostnaderna som bilpendling medför.

Därför kommer låginkomsttagare allt längre från de tillgängliga jobben. Samtidigt har arbetsgivarna i många städer stora svårigheter att hitta personal.

Det leder till att allt fler helt lämnar arbetsmarknaden, att företagens tillväxt hämmas, och att klyftorna mellan stad och landsbygd ökar.

Vissa städer har nu börjat agera för att komma till rätta med att den här geografiska matchningsproblematiken, och på olika sätt minska avståndet mellan jobbsökare och arbetsgivare.

En del handlar om göra jobben mer attraktiva så att jobbsökare tycker att de är mer värda att långpendla för. Det kan vara att göra karriärvägar tydligare så att potentiella medarbetare ser möjligheter att utvecklas i jobbet – även inom exempelvis serviceyrken där det tidigare inte har varit så starkt fokus på karriärutveckling.

Det handlar också om att se till att det byggs fler bostäder som låginkomsttagare har råd att bo i, närmare städer och regioner där jobben finns, och att bygga ut kollektivtrafiken.

Vissa företag ser nu över möjligheten att flytta hela eller delar av arbetsplatser till platser dit fler presumtiva medarbetare har lättare att ta sig. Även möjligheten att utföra mer arbete på distans pekas ut som en lösning.

Även om USA totalt sett fortfarande är en rik nation finns det många växande samhällsproblem.

Trots att nationens arbetslöshetssiffror är de lägsta på länge ökar klyftorna i samhället. Vissa talar till och med om att USA egentligen består av två länder, ett rikt i-land som växer och utvecklas, och ett fattigt land som befinner sig i en nedåtgående spiral.

För parallellt med att delar av USA går som tåget och storstäderna blir rikare och allt mer välmående, fortsätter reallönerna för låg- och medelinkomsttagare att sjunka, och boendekostnaderna stiger.

Samtidigt har USA tagit emot många miljoner invandrare som har integrerats på arbetsmarknaden. En fördel med att USA har relativt få lagar och regler på arbetsmarknaden jämfört med exempelvis Sverige, är att det skapar förändringsvilja och nyfikenhet, och att rörligheten blir större. Dessutom sänker olika typer av korttidsanställningar och enklare jobb tröskeln för att få ett jobb, enligt Janerik Larsson.

– Det är en mer dynamisk och öppen arbetsmarknad än den svenska. Jag tror att den amerikanska avsaknaden av ordning och reda är en stor styrka. Det gör att invandrare kommer i jobb direkt.

Däremot har Sverige mer en omhändertagande kultur på arbetsmarknaden, genom socialförsäkringar och i samhället. I USA finns det ingen som tar hand om den som har förlorat jobbet, konstaterar Janerik Larsson.

– I USA är de system som vi har i Sverige jämförelsevis underutvecklade. Sverige har till exempel system för vidareutbildning och gratis högskole- och universitetsutbildningar som gör att människor inte tappar greppet på samma sätt.

Mycket av omhändertagandet i USA har en annan inriktning. Det är kyrkor och frivilliga organisationer som ger mat och boende till de som drabbats – en bas som är svår att bygga effektiva omställningssatsningar på, enligt Janerik Larsson.

– USA är bättre på det sociala omhändertagandet än på strukturerat omställningsarbete, säger han.