Janne Haldesten är säkerhetsspecialist på företaget Sectyne.

Janne Haldesten är säkerhetsspecialist på företaget Sectyne.

Utbrett cyberspionage mot svenska företag

NYHET Publicerad

SÄKERHET Sverige är ett attraktivt land att bedriva cyberspionage mot och svenska företag är sårbara för den typen av attacker. Det är några av slutsatserna i en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om Kinas industriella cyberspionage.

Enligt FOI:s rapport anses Kina bedriva systematisk underrättelseinhämtning genom både uppköp av teknologiskt eftertraktade företag och cyberspionage mot företag och myndigheter.

Det finns inga exakta uppgifter på omfattningen av cyberspionage i Sverige eftersom det till sin karaktär är svårt att mäta, men amerikanska myndigheter beräknar att USA årligen förlorar mellan 225 och 600 miljarder amerikanska dollar på grund av stöld av immateriell egendom.

Sverige är mer exportberoende och kunskapsintensivt än USA vilket gör att cyberspionage förmodligen drabbar svenska företag och svensk arbetsmarknad hårdare jämfört med USA.

Ändrade förutsättningar med internet

Janne Haldesten är säkerhetsspecialist på företaget Sectyne, ett företag som han varit med och grundat och som erbjuder konsultation och rådgivning inom cyberområdet, som exempelvis inom IT-säkerhet, arkitektur, strategi och säkerhetsskydd. Han instämmer i rapportens slutsatser och menar att cyberspionaget är utbrett mot svenska företag.

­– Om man backar tillbaka bandet och tittar på hur det såg ut tidigare så var man tvungen att använda personbaserad inhämtning för att få tag på information. Sedan började vi i allt snabbare takt att skicka information över radiovåg och elektroniskt, vilket var någonting som underlättade underrättelsetjänsten. Allt vi gör idag ger avtryck i cyberrymden där vi är extremt beroende av internet. Det har gjort att cyberspionaget är mer omfattande än någonsin och växer hela tiden, säger Janne Haldesten.

På vilket sätt påverkas egentligen svenska företag av cyberspionage?

­– Det är vanligt med nätfiske i olika former, alltifrån massutskick av e-post till så kallad spear-phishing. Det sistnämnda innebär att avsändaren kartlägger företaget för att ta reda på befattningar och liknande för att kunna skräddarsy e-post som ser väldigt trovärdig ut, där målet ofta är att få offret att klicka på en länk vilket i förlängningen leder till att datorn infekteras med skadlig kod, datavirus. Syftet är att komma åt information eller pengar. Exempel på värdefull information kan vara kundlistor, information om upphandlingar eller ny teknik.

Kina ligger alltså bakom stora delar av cyberspionaget både mot Sverige och i andra länder. Enligt FOI-rapporten uppskattas 70 procent av spionaget i USA vara kopplat till Kina, medan det inte finns någon exakt siffra för Sverige.

I USA finns uppmärksammade fall där framgångsrika företag har gått i konkurs efter att ha blivit utsatta för angrepp från främmande stat.

Konsekvenser och skydd

Effekten av cyberspionaget är svår att kvantifiera. För det första upptäcker inte alla företag ens att det skett ett intrång, och om man gör det är det svårt att bedöma kostnaden och vem som ligger bakom. Det är dessutom frågor som företag inte gärna talar öppet om, inte heller svenska myndigheter.

Eftersom det inte finns några exakta siffror är det också svårt att dra slutsatser om hur hårt svensk arbetsmarknad drabbas, men att den påverkas är ett faktum. Företag som förlorar konkurrensfördelar på grund av spionaget växer långsammare och det leder till uteblivna arbetstillfällen och i förlängningen en sämre tillväxt för Sverige.

– Ett litet, nischat företag kan trots sin småskalighet ha stora skyddsvärden, men just på grund av sin småskalighet inte ha tillräckligt med skydd. Det är över huvud taget svårt att skydda sig fullt ut. Det handlar både om informationssäkerhet och personalsäkerhet liksom om fysiskt skydd. Om ett företag bedriver verksamhet som faller under Säkerhetsskyddslagen kan man dock få visst statligt stöd, till exempel då det handlar om nationella säkerhetsintressen. Det måste dock förtydligas att varje organisation bär ansvar för sin egen informationssäkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har exempelvis redan idag samverkansgrupper för olika sektorer, men de skulle kunna utvecklas ytterligare i syfte att få till bättre samverkan liksom bättre informationsdelning, säger Janne Haldesten.

Är en ledningsfråga

Han anser att såväl enskilda arbetstagare som företagsledningar bättre måste förstå att hotet angår dem. I sitt arbete ser han ibland en oförståelse eller ointresse från ledningsgrupper, trots att god riskkontroll är grundläggande för ett företag.

– Informationssäkerhet är en självklar ledningsfråga. Det handlar ju om något så basalt som att skydda sin verksamhet, säger Janne Haldesten.

Trots att det finns mycket kvar att göra menar han att företag generellt ligger längre fram i säkerhetsarbetet än vad många svenska myndigheter gör. Företagen har helt enkelt en vana att diskutera i termer av risker på ett annat sätt än vad myndigheterna har, som har mer av ett förvaltningsperspektiv på sin verksamhet.

Centrum för cybersäkerhet

­– Sverige som land har till skillnad från många andra länder en naiv uppfattning som vi måste komma till bukt med. Vi behöver definitivt bli mer medvetna om vilka säkerhetshot vi utsätts för och vara tydligare med att många av våra företag är av intresse för Sveriges säkerhet, någonting som återspeglas tydligare i den nya säkerhetsskyddslagen. Ta bara det faktum att stora delar av vår nationella infrastruktur sköts av privata företag. Jag ser dock att medvetenheten på det nationella planet har börjat öka vilket är bra, säger Janne Haldesten.

I försvarsberedningens kommande rapport har riksdagens partier enats om att bilda ett cybersäkerhetscentrum. Tanken är att det ska samla kompetens och personal från de olika myndigheter som idag arbetar med cybersäkerhet, det vill säga MSB, FRA, Must och Säpo. Därmed hoppas man också på att den försvaret mot cyberspionage ska bli starkare.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

AI betyder arbetsnytta för många företag

ARBETSMARKNAD Ny teknik och global konkurrens utmanar arbetsmarknaden i allt snabbare takt. "I framtiden kommer människan att arbeta mer kognitivt för vi har intelligenta verktyg", säger Joakim Wernberg vid Entreprenörskapsforum.
NYHET Publicerad:

Klanstyre och höga trösklar – utmanar svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Så vilka utmaningar möter människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg, på den svenska arbetsmarknaden?
NYHET Publicerad:

Forskare efterlyser mer samarbete med företag

FORSKNING Gränsen mellan forskning och näringsliv måste suddas ut, särskilt när det gäller tillämpad forskning. Det säger Robin Teigland, professor på Chalmers. ”Varför sitter inte fler forskare ute hos företag? Varför tar inte företag fler studenter och doktorander innanför sina väggar?”
NYHET Publicerad:

Svårt för unga amerikaner att få jobb

GÄSTKRÖNIKA Den amerikanska arbetslösheten är visserligen rekordlåg men fortfarande saknar många unga vuxna jobb. En ny studie pekar på att de nu måste få bättre förutsättningar, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Nya krav i AI-världen

KOMPETENS Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan nya typer av jobb som ställer högre krav på kognitiv förmåga. Det gör att fler måste bli bättre på att anpassa sig och lära nytt under arbetslivet, menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

AI Att utvecklingen inom artificiell intelligens inte har tagit fart i Sverige beror på att det saknas fokus på konkreta tillämpningar hos de som faktiskt ska använda tekniken, enligt Christian Guttmann, AI-chef och forskare. Därför tappar Sverige AI-experter till Kina och USA där de får jobba i framkant.
NYHET Publicerad:

Arbetskraftsinvandring nyckel till kompetensbristen

UTBILDNING Svenska företag har ett stort behov av arbetskraftsinvandring för att säkra kompetensförsörjningen, och att den möjligheten kvarstår även framöver är avgörande för många företags fortsatta överlevnad. Det säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så sätter Kina press på konkurrenterna

GLOBAL KONKURRENS Kinas plan är att senast år 2049 vara globalt ledande militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Metodiskt och målinriktat jobbar Kina på för att komma ikapp USA och Europa inom ett efter ett av framtidens stora teknikområden – och ta täten, enligt journalisten och Kinakännaren Ola Wong.
NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, speciellt bland unga. Forskare pekar på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

SOMMARLÄSNING Artificiell intelligens, 3D-skrivare och blockkedjor skapar nya företag och nya arbetsformer. I framtiden består företag av löst sammansatta nätverk, som saknar fysiska kontor. Samtidigt har medarbetare flera jobb och de väljer var de vill arbeta.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
NYHET Publicerad:

Medlemsras när unga vänder facket ryggen

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.
NYHET Publicerad:

Europas storföretag enade för ett sunt företagsklimat

INDUSTRI Ledare för Europas industriella storföretag ger sin syn på framtiden i en ny rapport. Prioriterade frågor är ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, omskolningen av arbetskraften, övergången till en koldioxidneutral ekonomi och en långsiktig strategi för europeisk industri.
NYHET Publicerad:

”Omge dig av intelligenta människor så utvecklas du snabbare”

KOMPETENS Företaget Klarna växer så att det knakar, och det i en bransch som utvecklas i en mycket snabb takt. Det ställer höga krav på kompetensutveckling av medarbetarna, vilket Klarna har tagit fasta på. Medarbetarnas eget ansvar är en av nycklarna, enligt Klarnas David Morgenstern.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Varannan vakant it-tjänst finns i Stockholm

ARBETSKRAFT Kompetensbristen kostar Sverige 34 miljarder kronor varje år, enligt Stockholms handelskammare, och den slår olika hårt i olika branscher och regioner. Bland annat finns mer än hälften av alla it-vakanser i Stockholm, vilket hindrar företag från att växa.
NYHET Publicerad:

Sex trender som avgör framtidens arbetsmarknad

GÄSTKRÖNIKA Hur Europa ska stärka det mänskliga kapitalet och öka medborgarnas engagemang är några av de frågor som ligger till grund för att skapa framtidens arbetsmarknad. I en rapport från Mc Kinsey analyseras sex trender som behöver hanteras för att tillväxten ska komma alla till del, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Ha koll på att världskartan ritas om – och om igen

GÄSTKRÖNIKA Globaliseringen gör länder mer beroende av varandra, på gott och ont. För att göra sig redo för framtidens arbetsmarknad är det viktigt att lyfta blicken och förstå de stora dragen, bland annat de stora geopolitiska förändringar som sker i världen, skriver Janerik Larsson.