NYHET14 december 2018

Ekonomiprofessor: Sverige konkurrerar med talanger

Hur påverkar de globala värdekedjorna den svenska konkurrenskraften? Det var huvudfrågan under torsdagens seminarium, baserad på rapporten ”Globala värdekedjor, konkurrenskraft och löner”.

Martin Andersson, ekonomiprofessor på Blekinge Tekniska Högskola, påpekade vikten av att locka innovativa personer till svenska företag. Han föreslog sänkta marginalskatter, en högre lönespridning och en utbildningspremie som incitament.Foto: Kennet Ruona
Sebastian del Toro, LO-ekonom.

Tekniska framsteg under historien har gjort att produkter inte längre behöver tillverkas i samma land där de konsumeras. Nuförtiden sker även förädlingen av en och samma produkt ofta i olika länder – värdekedjan har blivit global. Utmaningen för länderna handlar nu om att konkurrera utifrån sin del i värdekedjan.

– Det finns två saker man ska titta på när länder mäter konkurrenskraften i dag. I stället för att kolla på värdet på bruttoexporten bör man studera vilket förädlingsvärde länderna tillför, sa Martin Andersson, ekonomiprofessor på Blekinge Tekniska Högskola och författare till rapporten om globala värdekedjor.

– Den andra punkten är att lämna branschperspektivet och analysera konkurrenskraften i olika steg i värdekedjor inom en bransch.

Martin Andersson berättade att Sveriges befinner sig i båda ändarna av en så kallad ”smiling curve”. Smiling-kurvan ser ut som en glad mun och ska föreställa en produktionskurva där botten av ”munnen” representerar tillverkningssektorn medan ändarna är förarbetet i produktionen – som patentering och produktutveckling – och slutarbetet, som marknadsföring. Med andra ord så är Sveriges konkurrenskraft i värdekedjan kopplad till den kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Det är ändarna av smiling-kurvan som har det högsta kostnadsvärdet, vilket innebär att Sverige konkurrerar i sektorer med höga lönekostnader. Martin Andersson sa dock att kostnadskonkurrens inte är lika viktigt i det tidigare och senare skedet i värdekedjan.

– Tvärtom kan det behövas högre löner för att attrahera talanger till landet, sa han.

Martin Andersson påpekade vikten av att locka innovativa personer till svenska företag, för att öka konkurrenskraften. Han föreslog sänkta marginalskatter, en högre lönespridning och en utbildningspremie som incitament.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, påpekade däremot att svenska företags lönekostnader inom tjänstesektorn inte ska underskattas.

– Man underskattar substituerbarheten. Tjänsteföretag i Sverige kan välja att outsorca till utlandet i stället, och inte bara till länder som Indien utan även till geografiskt närliggande länder som Baltikum, sa han.

– Det här med ”tradables” och ”nontradables” som vi pratade om när jag studerade nationalekonomi på 80-talet är irrelevant i dag. Alla delar av ekonomin är mer eller mindre konkurrensutsatta i dag. Vi kan inte glömma bort konkurrensen i kostnadstermer bara för att vi går mot ett kunskapsintensivt samhälle.

Sebastian de Toro, LO-ekonom, rekommenderade läsning av rapporten om globala värdekedjor men påpekade att den saknade en del perspektiv.

Enligt honom saknade rapporten siffror på framtida miljökostnader. Han ansåg även att vinster och förluster måste fördelas på ett rättvist sätt mellan arbetstagare och kapitalägare. Sebastian de Toro var också skeptisk till den utbildningspremie och de lönespridningar som Martin Andersson nämnde.

– Det borde satsas mer på utbildning, inte på utbildningspremier. Men löneökningar är rimliga om de är ett resultat av produktivitet, sa han.

Under seminariets diskussionsdel förklarade, och försvarade, Martin Andersson sina slutsatser i rapporten.

– Min poäng var inte att glömma bort kostnadssidan utan att beskriva att det pågår en förskjutning mot aktiviteter där lönekostnaden är mindre viktig och lönen viktigare för att allokera talang.

Gällande Sebastian de Toros kritik mot lönespridning och utbildningspremier samt hans åsikter om att sprida vinsterna hade Martin Andersson svar på tal.

– För att fördela vinster måste det finnas vinster att fördela, poängterade han.

– Vill man ha sysselsättning längs hela produktionskedjan behövs en högre lönespridning. Det är ingen dramatisk förändring då Sverige redan ligger lågt i lönespridningen.

Martin Andersson påpekade också vikten av en effektiv bostadsmarknad i Sverige för att attrahera personal.

Internationell handel
Skriven avAna Cristina Hernández
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist