Finansminister Magldalena Andersson, Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv, Jonas Frycklund, bitr chefekonom Svenskt Näringsliv

Finansminister Magldalena Andersson, Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv, Jonas Frycklund, bitr chefekonom Svenskt Näringsliv

Finansministern har rätt om finanspolitiken

NYHET Publicerad

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.

På senare tid har flera ekonomer och journalister argumenterat för en mer expansiv finanspolitik. Sverige har goda statsfinanser och upplåningskostnaderna är låga. Det har fått vissa bedömare att förespråka en kraftfull stimulanspolitik för att möta den kommande konjunkturnedgången. Årliga budgetunderskott på uppemot 70 miljarder kronor har exempelvis föreslagits av Swedbanks ekonomer. Dessa slutsatser är felaktiga och finansminister Magdalena Andersson har rätt när hon förespråkar en neutral finanspolitik i det här läget.

En ansvarsfull ekonomisk politik kan inte genereras ur modellberäkningar. Ekonomiska beräkningar och analys måste kompletteras med en politisk analys för att bli användbara. När det gäller finanspolitiken är det särskilt uppenbart att så måste ske.

Sverige har just för att upprätthålla trovärdigheten skapat ett finanspolitiskt ramverk. Tanken är att politikerna binder sig vid masten och förbinder sig att inte låta budgetposter skena på det okontrollerade sätt som skedde innan ramverket infördes.

Ramverket har alldeles nyligen reviderats. Sedan årsskiftet gäller ett nytt lägre överskottsmål och dessutom finns ett skuldankare som sätter en gräns som gör att skulden inte kan bli ”för” låg. Sveriges goda statsfinanser har därmed fått genomslag i en ny mildare regim för finanspolitiken. Den blir med andra ord över tid mer expansiv än den varit tidigare. Svenskt Näringsliv var pådrivande för att få denna omjustering av ramverket till stånd.

Ett ramverk kan justeras med jämna mellanrum, men det bör inte ändras lättvindigt. Att nu riva upp ett regelverk som precis har trätt i kraft är inte seriöst och skulle i praktiken leda till att ramverket inte längre existerar.

Under finanskrisen såg vi en comeback för keynesiansk stimulanspolitik. Det var helt riktigt under en så pass kraftig kris. Men när vi blickar framåt behöver vi integrera kunskap både om hur stimulanspolitik kan fungera bra i vissa lägen och om hur den i många andra fall inte alls ger önskvärt resultat.

Alla bedömare verkar se att vi nu går in i en tydlig avmattning i ekonomin. Men hur snabbt kommer den och hur djup blir lågkonjunkturen? Blir det en vanlig konjunkturnedgång så kommer i första ledet de automatiska stabilisatorerna att börja verka och medföra en stimulans som träder in av sig självt. Exempelvis genom att fler människor får a-kassa och att skatteintäkterna minskar.

Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Detta krut bör man spara tills det verkligen behövs. Det är inte befogat att redan nu lägga in något sådant i höstens budget.

Erfarenheterna från krisåren är att stimulanser kan sättas in relativt fort när vi verkligen ser att de behövs. Det blir i ett sådant läge också lättare att skräddarsy åtgärderna så att de gör som mest nytta.

Det verkar dessutom finnas en väl spridd naivitet om att mer pengar in i den offentliga sektorn automatiskt kommer att användas på ett effektivt sätt. Det är med förlov sagt inte i överensstämmelse med fakta på marken. Ett mer rimligt antagande är att mer pengar bara till viss del kommer att användas effektivt och att mycket i praktiken kommer att slösas bort på ineffektiva åtgärder.

Årets budget kommer inte att vara något undantag. Effektiva åtgärder som avskaffandet av värnskatten kommer att kombineras med ineffektiva inslag som friåret.

Självklart kan det till exempel finnas behov av klimatinvesteringar. Men innan man sätter mer pengar på detta bör man göra upp med sådant som redan finns och är ineffektivt. Riksrevisionen har exempelvis analyserat miljöåtgärder inom ramen för Klimatklivet och konstaterat att stödet inte kan sägas generera kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen.

På motsvarande sätt har Finanspolitiska rådet visat på stor ineffektivitet när infrastrukturinvesteringar väljs ut. Många lönsamma investeringar genomförs inte och andra mindre lönsamma åtgärder beslutas istället. Man konstaterar att kostnadseffektivitet har liten eller ingen betydelse för vilka investeringar som genomförs.

Den här typen av ineffektiva beslut återkommer inom de flesta politikområden oavsett om det handlar om arbetsmarknadsstöd, företagsstöd eller kommunala satsningar. Ineffektiviteten kan uppkomma oavsett politiskt styre. Självklart behöver vi inom vart och ett av dessa politikområden se till att slöseri minskar och resurserna används effektivare. Men ett sådant arbete skulle försvåras om budgetrestriktionen togs bort i statens finanser.

Situationen kan förändras, konjunkturutvecklingen inger oro och arbetslösheten har börjat stiga. Det bör därför finnas beredskap för en aktivare finanspolitik runt hörnet. Men just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.