Klas Eklund gör uppföljare till "Vår ekonomi"

NYHET Publicerad

EKONOMI Bästsäljaren "Vår ekonomi" har fått en uppföljare. På bara 140 sidor lyckas nationalekonomen Klas Eklund förklara centrala begrepp och reda ut hur den svenska ekonomin fungerar.

klas_eklund

Vänstersympatisören som blev socialdemokrat och slutligen ekonom på SEB. Så kan nationalekonomen Klas Eklunds karriär väldigt förenklat beskrivas. Men för gemene man är han nog mest känd för boken Vår Ekonomi som har gett otaliga universitetsstudenter en introduktion i samhällsekonomi sedan den gavs ut första gången1987.

Nu har Klas Eklund gett sig i kast med att förklara sammanhangen för en ännu yngre publik: Gymnasieungdomar. Främst ska sägas. Boken riktar sig till alla som vill följa med i samhällsdebatten.

– Jag gör det här för att kunskapen om samhällsekonomin är så viktig, när man vill förstå hur jobb skapas, hur innovationer leder till att nya investeringar kommer till, hur statsbudgeten fungerar, allt det som diskuteras under valrörelsen och i media, men där kunskapen inte är så utbredd, säger Klas Eklund.

Boken inleds med en genomgång av centrala mekanismer i en marknadsekonomi som utbud, efterfrågan och jämviktspris. Senare i boken diskuteras BNP, tillväxt, konjunktur, arbetslöshet, inflation, växelkurs och inte minst hur Sveriges ekonomi utvecklas.

– Boken beskriver hur den svenska ekonomin ser ut idag och hur nationalekonomin kan användas för att förklara dess dramatiska utveckling de senaste decennierna och hur man kan försöka dra lärdomar för framtiden.

Förklara, inte ta ställning

Nationalekonomin är som bekant en vetenskap med många olika inriktningar med förespråkare som inte alltid är överens. Inte sällan förekommer heta diskussioner om varför en räntesänkning är att föredra, eller varför överskottsmålet till varje pris ska försvaras. Ambitionen i Vår ekonomi i korthet är att förklara, inte ta ställning i varje sakfråga.

Men att visa det komplexa kan vara nog så knepigt:

– Det är inte för inte som vi nationalekonomer anses vara dysterkvistar. Men det är bra om ungdomar kan lära sig att verkligheten kan vara komplex och att man måste välja. Man måste våga ställa mål och olika åtgärder mot varandra, säger Klas Eklund.

Det finns flera exempel i boken där Klas Eklund om inte smular sönder så åtminstone diskuterar och ifrågasätter vanliga uppfattningar. En sådan är att många säger att de vill betala en extra slant för miljövänliga produkter. För en nationalekonom är det ett bakvänt resonemang.  En grön vara eller bör snarare vara billigare än en som smutsar ned; då drar samhällsintresse och plånbok åt samma håll.

När Klas Eklund tvingas välja ut några insikter i nationalekonomi som var och en bör ta del av så nämner han dels det faktum att det inte finns några gratisluncher, dels prismekanismens centrala betydelse:

– Det finns inga gratisluncher – resurser måste alltid skapas, och resurser krävs för allt vi gör Det är en viktig insikt, inte minst i valtider när partier ibland låter som de kan trolla fram ”reformer” utan att det kostar något, säger han.

– Min andra poäng som hänger ihop med den första är att marknadsekonomin verkar och fungerar genom priser. Därför är det viktigt att politiker i så liten omfattning som möjligt ger sig på prissystemen. Ett exempel på prisreglering är hyresregleringen. Det kan te sig som en självklarhet med ett hyrestak men det leder till ökade kostnader, bostadsbrist och trögheter på marknaden, säger Klas Eklund som själv har utrett bostadsmarknaden i Bokriskommitténs rapport som släpptes i år.

Enkla jobb försvinner

Klas Eklund har förstås själv en bestämd syn på svagheter och styrkor i den svenska ekonomin även om boken hålls neutral. När det gäller den kluriga arbetsmarknaden så anser han att Sverige klarat sig relativt väl i förhållande till Sydeuropa, men arbetslösheten bland unga och invandrare är ett stort problem.

– Trösklarna är för höga. Vi har höga minimilöner i praktiken och det krävs ofta högre utbildning för att få ett jobb. De gamla enkla springschasjobben är borta idag. Vi behöver bättre övergångsjobb från skola till näringsliv, till exempel lärlingsjobb.

På ett övergripande plan anser Klas Eklund att Sverige måste värna konkurrenskraften:

– Fortsatt framgång bygger på att vi inser att Sverige är en liten ekonomi i en stor värld, att Sverige är fortsatt dynamiskt så att vi kan värna konkurrens- och utvecklingskraft på lång sikt. Lyckas vi inte med det kommer andra politiska önskemål, som till exempel rör välfärden, att hamna på hälleberget.

Är det annorlunda att skriva för en gymnasieungdom jämfört med en universitetsstudent?
– Ja, från början trodde jag att jag kunde ta manus från den stora boken och bara stryka ned det. Men det gick inte, upptäckte jag. Jag förutsatte för mycket, kunskaper som inte gymnasielever har. Jag drog slutsatsen att jag måste skriva från scratch, och med ett annat språk.

– Jag är ju rätt så gammal och har andra referenspunkter än dagens ungdomar. Jag skickade därför manuset till några ungdomar i vänkretsen och bad om synpunkter på språk och exempel. De stönade en del över en del formuleringar. (Skratt)

Vår ekonomi i korthet

Utgiven av: Ekonomifakta och Studentlitteratur

Författare: Klas Eklund, seniorekonom på SEB och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.

 

Beställ tryckt version

Ladda ner eller hela rapporten

Vår ekonomi – i korthet »

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen siktar fel med 15 miljarder

KOMMENTAR I budgeten för nästa år väljer regeringen att försämra såväl det finansiella som det strukturella sparandet. Det hade man kunnat undvika genom att inte blåsa upp reformutrymmet till 40 miljarder. Regeringens bedömning ligger åtminstone 15 miljarder fel, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

En budget för valet, inte för välfärden

BUDGET "Det är olyckligt att regeringen inte vill genomföra reformer som skulle stärka företagande, jobbskapande och konkurrenskraft". Så sammanfattar Carola Lemne, vd, regeringens höstbudget som presenterades idag.