Kommentar: "Regeringen ökar den ekonomiska osäkerheten"

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Idag presenterade regeringen 2016 års ekonomiska vårproposition. Den visar att regeringen tummar på de mål som de själva satt upp för sin politik.

Magdalena Andersson tar åt sig äran för konjunkturen, menar Torbjörn Halldin, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Torbjörn Halldin, nationalekonom, Svenskt Näringsliv

I vårpropositionen framhåller Magdalena Andersson att budgetunderskottet kraftigt har minskat. Det stämmer, men i och med att konjunkturen har stärkts de senaste åren bör budgetunderskottet också minska. För att åstadkomma ett minskat budgetunderskott i tider av starkare konjunkturutveckling behövs inget ekonomiskt ingenjörskap. De högre skatteintäkterna och den lägre arbetslösheten som följer av ett förbättrat konjunkturläge gör att det finansiella sparandet av naturliga skäl stärks.

Mycket talar för att överskottsmålet kommer överges till förmån för ett balansmål i kommande omstöpning av det finanspolitiska ramverket. Detta innebär att finanspolitiken ska guidas av att de offentliga finanserna ska vara i balans i genomsnitt över konjunkturcykeln. Svenskt Näringsliv har länge argumenterat för att regeringen i ett reformerat finanspolitiskt ramverk ska styras av ett balansmål istället för dagens överskottsmål. 

Regeringen prognosticerar ett svagt positivt konjunkturläge de närmaste åren, vilket enligt ett balanskrav innebär att de offentliga finanserna bör gå med överskott. Ett finanspolitiskt ramverk som leder till överskott i goda tider är nödvändigt för att upprätthålla trovärdigheten för svensk ekonomi och rusta Sverige för framtida konjunkturnedgångar.

En fortsatt hög trovärdighet för svensk ekonomi är av största vikt för det svenska näringslivet. Sveriges företag är beroende av att kunna finansiera delar av sin verksamhet och framtida investeringar till så låga kostnader som möjligt. Förutsägbara finanspolitiska spelregler som efterlevs av regering och riksdag skapar högt anseende på de internationella marknaderna och påverkar till stor del de finansieringskostnader som våra företag möter. Budgetdisciplin över konjunkturcykeln är härvidlag en viktig del för att bibehålla hög internationell trovärdighet. 

För 2016-2017 gör regeringen bedömningen att det finansiella sparandet som andel av BNP kommer att sjunka och bli mer negativt, trots ett positivt BNP-gap. Detta är inte förenligt med det balansmål för statens finanser som finansministern själv indikerat att hon önskar se i ett reformerat finanspolitiskt ramverk. 

Temporära kostnader i samband med det stora antalet asylsökande till Sverige 2015 anför regeringen som motivering till försvagningen av den offentliga sektorns finansiella sparande de kommande åren. Dessa temporära kostnader för förbättrad integration gör att det finansiella sparandet försvagas och att underskottet i de offentliga finanserna ökar.

Kostnaderna för integrationen behöver dock nödvändigtvis inte vara lika temporära som i regeringens beräkningar. Enligt SCB tar det åtta år innan hälften av flyktingarna har kommit i arbete. Om man ser på Migrationsverkets kostnader så beräknas de ligga på över 60 miljarder kronor per år under de kommande fem åren. Även andra offentliga myndigheter har den senaste tiden begärt ökade anslag som kan komma att permanentas kommande år.

Med kostnadsökningar som sträcker sig över längre perioder riskerar balansmål och ansvarsfull finanspolitik att undermineras ytterligare i kommande budgetpropositioner från regeringen. En sådan politik skapar inte trovärdighet. En avsaknad av tydliga styråror för finanspolitiken riskerar att sänka förtroendet för svensk ekonomi och vara skadligt för tillväxt och jobbskapande.

Utgiftstaket är en annan viktig del i det finanspolitiska ramverket. Utgiftstaket utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå. Utgiftstaken har ökat de senaste åren och i riksdagen har beslutats om ökningar om 117 miljarder kronor mellan 2016 och 2018. I samband med vårpropositionen bedömer regeringen nivån på utgiftstaken 2019-2020. Även här ökar nivåerna med ytterligare sammantaget 134 miljarder.

Regeringen skriver att de bedömda nivåerna på utgiftstaket medger en utgiftsökning som möjliggör de reformer som prioriteras i kommande budgetpropositioner. En sådan avisering av utgiftsdrivande politik de kommande åren riskerar att finansieras via högre skatter. Högre skatter på företagande och jobbskapande är negativt för den ekonomiska aktiviteten i det privata näringslivet och för samhället i stort.

Det är inte bara inom finanspolitiken som regeringen frångår eller tummar på de mål som man formulerat för sin politik. Regeringens egen prognos för arbetslösheten 2020 på 6,6 procent är med största sannolikhet långt ifrån den lägsta ur ett europeiskt perspektiv. Nu tillkommer troligtvis ytterligare arbetsmarknadspolitiska satsningar i kommande budgetar i takt med att vi närmar oss 2020. Det ska dock till väldigt mycket för att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet på 4 års sikt.

Ambitiösa mål för den ekonomiska politiken är bra. Men utan en trovärdig politik som gör att man kan nå uppsatta mål kommer förtroendet för politiken att minska. Detta ökar i förlängningen den ekonomiska osäkerheten, vilket riskerar att dämpa investeringsviljan bland landets företagare och hämma den framtida tillväxten.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.