Långsam ökning av ojämlikheten

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.

Långtidsutredning
Foto: Jessica Gow/TT

Johanna Åström, projektledare LU, presenterar regeringens långtidsutredning. Temat för året är ojämlikhet.

Regeringens nya långtidsutredning förutspår att ojämlikheten kommer att öka klart långsammare framöver jämfört med hur det har sett ut under de senaste decennierna. Fram till 2035 beräknas ojämlikheten i utredningens basscenario öka med endast en femtedel så mycket jämfört med utvecklingen mellan 1995 och 2017.

Ofta hävdas att ojämlikheten har stigit snabbare i Sverige än i andra länder. Det resonemanget grundar sig i att jämförelsepunkter på 1980-talet används. Då befann sig Sverige i ett extremt läge med visserligen låg ojämlikhet, men samtidigt en i övrigt ohållbar ekonomisk situation.

Sedan dess har vi sett stora reallöneökningar för alla grupper. Det är den stora förändringen som syns i människors vardag. Att statistiska mått på ojämlikhet under samma period har ökat är visserligen noterbart. Men i grunden handlar det om att Sverige har normaliserats och blivit mer som andra länder. Vår ojämlikhet är fortfarande klart lägre än OECD-snittet.

Ojämlikhet kan ändå vara problematisk för hushåll som har låga inkomster. Långtidsutredningen konstaterar att den viktigaste anledningen till att hushåll har låga inkomster är att de har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande.

En stor del av den statistiskt uppmätta ojämlikheten beror på ökade kapitalinkomster. Det är lätt att förledas av statistiken kring den allra rikaste procenten. Den största delen av inkomsterna hänför sig till försäljning av fastigheter. Om man säljer en bostad räknas vinsten som en kapitalinkomst ett enskilt år. Åren innan och åren efter kan en statistisk ”toppinkomsttagare” ha helt vanliga inkomster. En beräkning som tas upp i utredningen visar att endast en tredjedel av toppinkomsttagarna är varaktiga toppinkomsttagare. Övriga två tredjedelar är alltså inte höginkomsttagare på riktigt.

Utredningen har även analyserat hur familjebakgrunden påverkar elevernas skolresultat. Här finns en stor skillnad mellan barn som har fötts i Sverige och utrikesfödda barn. För svenskfödda gäller att familjebakgrundens betydelse är i stort sett oförändrad under de senaste decennierna. Däremot har familjebakgrundens betydelse ökat för utrikesfödda barn, vilket alltså är negativt för jämlikheten.

Långtidsutredningen slutsats är därför att skolan kompensatoriska förmåga inte har minskat. Men att den kompensatoriska uppgiften har försvårats av en hög migration och att fler barn anländer till Sverige efter skolstart. Det konstateras också att den förväntade lägre migrationen framöver kommer att göra skolans uppdrag lättare och leda till att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten därmed minskar.

Utredarna på finansdepartementet har utgått från SCB:s befolkningsprognos. Det innebär en osäkerhetsfaktor. Det hade varit intressant med alternativa beräkningar som grundade sig på scenarier med såväl hög som låg migration. Beroende på hur den faktorn utvecklar sig, kan ojämlikheten tänkas bli antingen högre eller lägre under kommande decennier jämfört med basscenariot.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.