Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

NYHET Publicerad

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.

Peter Jeppsson

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Bo Enegren

Bo Enegren, ekonom på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

I grunden kan man säga att konkurrenskraften för näringslivet på kort sikt bestäms av tre faktorer. För det första hur kostnaderna för arbetskraft utvecklas. Höga kostnader för löner sänker allt annat lika konkurrenskraften. För det andra hur mycket arbetskraften kan producera, dvs. hur produktiviteten utvecklas. Vid en högre produktivitet kan näringslivet bära högre arbetskraftskostnader. För det tredje hur växelkursen utvecklas – svenska företag gynnas kortsiktigt av en svag krona eftersom de varor och tjänster som skall säljas då blir billigare utomlands.

Svenskt Näringsliv har i en ny rapport sammanställt och analyserat statistik över hur den svenska konkurrenskraften ur ett kostnadsperspektiv har utvecklats.

På senare tid har arbetskraftskostnaderna ökat snabbare än i omvärlden. Det senaste decenniet har arbetskraftskostnaderna i hela näringslivet i Sverige ökat med 31 procent att jämföra med euroområdet där ökningen var 22 procent, i EU som helhet med 23 procent, i USA med 24 procent och i Tyskland med 26 procent.

De höga svenska löneökningarna motiverades fram till 2007 av en hög produktivitetsutveckling. Men det senaste decenniet har löneökningarna varit för höga i relation till produktiviteten. Löneökningarna har sedan 2007 varit 0,2 procent högre än produktivitetsutvecklingen per år. Sedan 2012 har dessutom ökningen av arbetskraftskostnaderna varit högre än i omvärlden när man tar hänsyn till produktivitetsutvecklingen (det som brukar benämnas som ULC). I Sverige ökade dessa kostnader mellan 2012 – 2016 med 1,9 procent per år att jämföra med 1,0 procent mätt som ett genomsnitt i konkurrentländerna eller t.ex. 1,6 i Tyskland.

Under början av 2000-talet innebar den starka produktivitetsutvecklingen i tillverkningsindustrin i kombination med ansvarsfulla lönerörelser att den svenska konkurrenskraften stärktes internationellt. Många andra länder hade en mindre gynnsam utveckling av arbetskraftskostnader i relation till produktiviteten. Men på senare tid har Sverige alltså tappat något i konkurrenskraft jämfört med våra konkurrentländer därför att våra arbetskraftskostnader har ökat snabbare i relation till produktiviteten. Detta har också lett till att sysselsättning och produktion i svensk industri har haft en svagare utveckling än i många andra länder. Sysselsättningen i svensk industri har sedan 2007 minskat med 17 procent att jämföra med EU där sysselsättningen i industrin minskade med 8 procent eller i Tyskland där den ökade med 4 procent. Skillnaderna blir mindre när vi tar hänsyn till den omklassificering av statistiken som sker när industriföretag räknas som tjänsteföretag - men utvecklingen är ändå svagare i Sverige än i EU och Tyskland.

Att det inte gått ännu sämre under den här perioden beror på att kronan har försvagats kraftigt under samma period. Sedan 2012 har alltså vår internationella konkurrenskraft räddats av växelkursen. Detta är en bräcklig grund för utvecklingen av vår konkurrenskraft. Mot den bakgrunden har de senaste årens löneökningar inte varit låga utan snarast för höga.

Vi menar att det finns några viktiga slutsatser att dra av rapporten.

För det första är löneutvecklingen i ett konkurrensutsatt land som Sverige fortsatt mycket viktig. Vissa vill göra gällande att en rörlig växelkurs skulle göra löneökningarna mindre avgörande. Men det stämmer inte. Växelkursen bestäms av många olika faktorer, det finns ingen garanti att växelkursen rör sig åt ”rätt håll” bara för att lönerna ökar snabbare än produktiviteten. Sverige har i detta avseende haft tur de senaste åren – att basera vår internationella konkurrenskraft på tur är en dålig strategi. Dessutom är det ju så att en svagare växelkurs gör oss alla fattigare eftersom all import blir dyrare.

För det andra att vi måste skilja på kort- och långsiktig konkurrenskraft. På lång sikt avgörs vårt löneutrymme och välstånd av produktivitetsutvecklingen. Vi ser nu ett kraftigt fall i denna vilket talar för att Sverige är i stort behov av strukturreformer. Men i en enskild avtalsrörelse är löneutvecklingen helt avgörande för konkurrenskraften. I ett givet tidsspann har man den produktivitet man har – löneökningar som är högre än denna kommer att urholka vår konkurrenskraft, jobb flyttar utomlands och företag läggs ned.

Det svenska näringslivet blir alltmer konkurrensutsatt. I en sådan miljö blir viktigt att skapa så goda förutsättningar för det svenska näringslivet som möjligt. På längre sikt handlar det om reformer som kan stärka produktivitetsutvecklingen och på kort sikt handlar det om att svenska företag måste ha internationellt konkurrenskraftiga kostnader. Dessa två perspektiv hänger ihop och kan inte ses som två separata delar. För att kunna dra nytta av viktiga strukturreformer på längre sikt måste förstås företagen överleva, stanna i Sverige och utvecklas i det korta perspektivet. Detta gör lönebildningen kanske mer central än någonsin.

Artikeln var först publicerad på SvD.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.