"Sluta koka valfläsk, regeringen"

NYHET Publicerad

DEBATT Just nu går det bra för Sverige. Utnyttja detta till att lägga grunden för en fortsatt tillväxt – inte till att koka valfläsk som riskerar att leda till överhettning och vinstförbud som slår undan benen för privat företagande i välfärdssektorn. Med väl genomtänkta strukturreformer har regeringen möjligheten att verkligen göra Sverige en tjänst och stärka möjligheten till en bra välfärd på längre sikt.

Bettina Kashefi

Bettina Kashefi

Finansministern och regeringen är optimistiska om tillväxten i Sverige. Den svenska ekonomin växte i oväntat hög takt under det andra kvartalet, företagen är fortsatt positiva och sysselsättningen stiger. Regeringen, liksom flertalet andra bedömare, skriver därmed upp sina bedömningar och räknar nu med att BNP växer ökar med 3,1 procent under 2017. Den positiva utvecklingen beror dock inte på den nuvarande regeringens politik utan framför allt på en snabb befolkningsökning och att Europa äntligen börjar återhämta sig efter finanskrisen. Det ger i sin tur en bättre export- och investeringsutveckling. En annan bidragande orsak är att vi nu även skördar frukter från tidigare regeringars strukturella reformer.

Inför den sista budgeten innan valet lockar detta givetvis till en kombination av högre offentliga utgifter och nya ”reformer” kombinerat med andra åtgärder för att blidka Vänsterpartiet. Regeringen pratar om ett reformutrymme på cirka 40 miljarder, långt över de 12 miljarder som det opartiska Konjunkturinstitutet anser finns. Man lovar lägre skatter för pensionärer, högre barnbidrag och underhållstöd, utöver de positiva satsningarna på utbyggd yrkeshögskola. Det är i hög grad kortsiktig valtaktik i en redan het ekonomi som ökar risken för överhettning. Men än allvarligare är att regeringen försitter ytterligare en chans att ta itu med de strukturella problemen i Sverige. 

Regeringen har under mandatperioden beslutat eller aviserat höjda skatter om 70 miljarder kronor, brutto. Utlovade skattehöjningar på ytterligare 5 miljarder låter de nu bli att lägga fram.  Samtidigt väljer man att sticka huvudet i sanden för de allvarliga strukturella problem vi har i Sverige. Regeringen verkar tycka att lägre skatter är bra för pensionärer, men inte för de anställda och de företag som faktiskt skapar den välfärd och de skatter som utgör den helt dominerande basen för pensionerna. Framtida generationer straffas dessutom genom höjda skatter på sparandet. Det är långsiktigt allvarligt för svensk ekonomi, för det svenska näringslivet och därmed för vår förmåga att finansiera välfärden långsiktigt. Vad vi ser allt tydligare är en budget dominerad av kortsiktigt valfläsk, istället för att angripa de strukturella problemen i ekonomin. Till dessa hör att Sveriges position i välståndsligan inte förbättrats och att problemen med en dåligt fungerande arbetsmarknad, tillväxthämmande skatter och en svagare produktivitetsutveckling finns kvar.

Allt mer av tillväxten bärs dessutom upp av befolkningsökningen, inte av att vi blivit mer produktiva. Historiskt har skillnaden mellan BNP och BNP per capita varit omkring en halv procentenhet, men har de senaste åren ökat till omkring en procentenhet. Den största förklaringen är flyktinginvandringen och den effekten kvarstår fortfarande eftersom man inte räknas in i befolkningen förrän efter man fått uppehållstillstånd. BNP-måttet blir därmed en sämre indikator på Sveriges välstånd. Visst växer ekonomin, men vi får inte så mycket extra resurser per person. 

Fokus i politiken måste ligga på att skapa bättre långsiktiga förutsättningar för företagande och innovationer i Sverige. Det är grunden för en bättre produktivitetsutveckling. En positiv utveckling börjar med ett bra företagsklimat. Det lägger grunden för en positiv spiral med stigande sysselsättning, högre inkomster och mer resurser till välfärden. Det gäller alltså inte antingen företagande eller välfärd. Istället är företagandet en förutsättning för välfärden och gemensamt skapar de grunden för dagens och morgondagens välstånd.

På längre sikt talar dessutom det mesta för att regeringen i sin kalkyl inte tar höjd för kostnadstrycket i välfärdssektorn. Kombinationen av en åldrande befolkning, fler barn, hög flyktinginvandring, eftersatt infrastruktur, lönetryck i många offentliga sektorer och en i stort sett gränslös efterfrågan gör till exempel att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i sin prognos pekar på ett gap år 2020 mellan inkomster och utgifter på omkring 40 miljarder kronor. Här finns en hotande skattebomb som ytterligare kan förvärra Sveriges problem med redan extremt höga marginalskatter som minskar motiven till studier och jobb. Åtgärder som skapar tillväxt blir därmed helt avgörande. Vi kan inte skatta oss ur dessa problem.

Åtgärder för att minska slöseri och därmed få ut mer för varje dyrbar skattekrona inom offentlig sektor är också helt nödvändiga. Regeringens förslag om vinstförbud för privata företag i välfärdssektorerna är dessvärre precis motsatsen. Här behövs snarare en diskussion om att införa någon form av mjukt skattestopp på kommunal nivå för att stötta alla goda krafter som ser en potential att förbättra den offentliga verksamheten – utan att slentrianmässigt höja skatterna. Nytänkande och innovationer, inte minst vad gäller innovativa digitala lösningar, är helt nödvändiga för att hantera det långsiktiga finansieringsgapet.

Just nu går det bra för Sverige. Utnyttja detta till att lägga grunden för en fortsatt tillväxt driven av ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv – inte till att koka valfläsk som riskerar att leda till överhettning och vinstförbud som slår undan benen för privata företagande i välfärdssektorn och därmed för mångfald och valfrihet. Med väl genomtänkta strukturreformer har statsministern och finansministern möjligheten att verkligen göra Sverige en vältjänst och stärka möjligheten till en bra välfärd på längre sikt.

Artikeln har publicerats på Di Debatt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.