NYHET3 juni 2019

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”

Riksbanken tror att pengar skapade av staten har en viktig funktion att fylla om de privata betalningssystemen fallerar, exempelvis vid en cyberattack, enligt nationalekonomen Anders Bornefalk.Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Riksbanken räknar inom en inte alltför avlägsen framtid med ett kontantlöst samhälle, där e-krona ersätter kontanter. Svenskarna ska kunna sätta in sina e-pengar på ett konto hos Riksbanken istället för hos en privat bank.

Den nya valutan har samma egenskaper som en vanlig svensk krona: vara betalningsmedel, värdebevarare och fungera som räkneenhet.

– En bärande tanke är att det ska finnas ett statligt alternativ på betalningsmarknaden också efter att kontanterna har fasats ut, säger nationalekonomen Anders Bornefalk, Svenskt Näringsliv.

Men att det behövs är inte självklart, enligt honom.

– På en väl fungerande betalningsmarknad, med förtroende mellan olika aktörer, räcker det med privat genererade pengar.

Att Sverige är det första land i världen där kontanter är på väg att försvinna beror på att de är mindre effektiva och omkring tio gånger så dyra som de privata alternativen, exempelvis bankkort och Swish, menar Anders Bornefalk.

– Förklaringen är att Riksbanken i slutet av 1990-talet lämnade över en stor del av ansvaret för kontanthanteringen till bankerna. Eftersom bankerna var tvungna att stå för stora delar av kostnaderna hade de all anledning att utveckla mer effektiva betalningsmetoder.

Åren 2010-2018 sjönk andelen svenskar som betalade med kontanter från 39 till 13 procent. Som andel av BNP är värdet av kontanter i omlopp nere på drygt en procent enligt Riksbankens beräkningar, vilket kan jämföras med eurozonens dryga tio procent.

Anders Bornefalk har tittat närmare på hur Riksbanken argumenterar för att införa en e-krona.

Riksbanken ser risker om staten slutar erbjuda någon form av betalningsmedel. Myndigheten tror att pengar skapade av staten har en viktig funktion att fylla om de privata betalningssystemen fallerar, exempelvis vid en cyberattack.

– Ett statligt alternativ skulle kunna vara värdefullt i en kris, förutsatt att det inte drabbas av samma problem som de privata alternativen. Å andra sidan är it-säkerhet ingen statlig paradgren, säger Bornefalk och fortsätter:

– Om staten trots det kan åstadkomma ett mer hållbart system borde också bankerna kunna göra det, inte minst som utvecklingsarbetet kommer att involvera privata leverantörer.

Riksbanken anser vidare att en e-krona underlättar för personer som idag står mer eller mindre utanför den digitala betalningsmarknaden att komma in på den samma. Men inte heller när det gäller tillgängligheten har Riksbanken presenterat någon lösning för hur förbättringen ska åstadkommas.

– Det finns helt enkelt inte några enkla lösningar för hur vare sig säkerheten eller tillgängligheten ska öka. Om bankerna inte vill ta kostnaderna för att öka säkerheten och göra digitala betalningsmedel mer tillgängliga skulle staten kunna betala dem för det eller driva fram sådana åtgärder med hjälp av regleringar, förtydligar han.

– En sådan lösning skulle bli mer kostnadseffektiv än att staten bygger upp ett parallellt system med en egen e-krona.

Riksbanken hyser också farhågor att konkurrensen på betalningsmarknaden skulle minska utan ett statligt alternativ, och att det i sin tur på sikt kan få negativa effekter på effektiviteten och säkerheten i betalningssystemet.

– Men om Riksbanken ger sig själv en särställning på betalningsmarknaden, vilket de nu verkar vara inne på att göra, är risken stor att intresset från banker och fintech-bolag att utveckla bättre betalningslösningar minskar.

– Det finns också en risk att vissa aktörer lämnar marknaden, och att konkurrensen därför försvagas med ett statligt alternativ. Den främmande fågel som en e-krona skulle utgöra på betalningsmarknaden skulle i så fall kunna beskrivas som en gökunge, säger Anders Bornefalk.

Det är inte bara konkurrensen och innovationstakten på betalningsmarknaden som riskerar att minska.

Bornefalk pekar på två andra allvarliga risker som kan uppkomma om hushåll och banker flyttar sina pengar från privata banker till konton i centralbanken.

Han bedömer att förflyttningen kan påverka bankernas stabilitet om den blir snabb och omfattande, exempelvis under en ekonomisk kris. En ökad närvaro av centralbanken på de finansiella marknaderna kan också leda till att centralbanken, med eller mot sin vilja, får en större roll vid resursallokeringen i ekonomin.

– Eftersom det är en verksamhet som centralbanker har begränsad erfarenhet av är risken uppenbar att resursallokeringen försämras jämfört med om kommersiella banker sköter utlåningen, säger Anders Bornefalk.

Läs hela artikeln på Ekonomisk Debatt 4/2019

Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägeSamhällsekonomi
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist