Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

NYHET Publicerad

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”

Anders Bornefalk

Riksbanken tror att pengar skapade av staten har en viktig funktion att fylla om de privata betalningssystemen fallerar, exempelvis vid en cyberattack, enligt nationalekonomen Anders Bornefalk.

Riksbanken räknar inom en inte alltför avlägsen framtid med ett kontantlöst samhälle, där e-krona ersätter kontanter. Svenskarna ska kunna sätta in sina e-pengar på ett konto hos Riksbanken istället för hos en privat bank.

Den nya valutan har samma egenskaper som en vanlig svensk krona: vara betalningsmedel, värdebevarare och fungera som räkneenhet.

– En bärande tanke är att det ska finnas ett statligt alternativ på betalningsmarknaden också efter att kontanterna har fasats ut, säger nationalekonomen Anders Bornefalk, Svenskt Näringsliv.

Men att det behövs är inte självklart, enligt honom.

– På en väl fungerande betalningsmarknad, med förtroende mellan olika aktörer, räcker det med privat genererade pengar.

Att Sverige är det första land i världen där kontanter är på väg att försvinna beror på att de är mindre effektiva och omkring tio gånger så dyra som de privata alternativen, exempelvis bankkort och Swish, menar Anders Bornefalk.

– Förklaringen är att Riksbanken i slutet av 1990-talet lämnade över en stor del av ansvaret för kontanthanteringen till bankerna. Eftersom bankerna var tvungna att stå för stora delar av kostnaderna hade de all anledning att utveckla mer effektiva betalningsmetoder.

Åren 2010-2018 sjönk andelen svenskar som betalade med kontanter från 39 till 13 procent. Som andel av BNP är värdet av kontanter i omlopp nere på drygt en procent enligt Riksbankens beräkningar, vilket kan jämföras med eurozonens dryga tio procent.

Anders Bornefalk har tittat närmare på hur Riksbanken argumenterar för att införa en e-krona.

Riksbanken ser risker om staten slutar erbjuda någon form av betalningsmedel. Myndigheten tror att pengar skapade av staten har en viktig funktion att fylla om de privata betalningssystemen fallerar, exempelvis vid en cyberattack.

– Ett statligt alternativ skulle kunna vara värdefullt i en kris, förutsatt att det inte drabbas av samma problem som de privata alternativen. Å andra sidan är it-säkerhet ingen statlig paradgren, säger Bornefalk och fortsätter:

– Om staten trots det kan åstadkomma ett mer hållbart system borde också bankerna kunna göra det, inte minst som utvecklingsarbetet kommer att involvera privata leverantörer.

Riksbanken anser vidare att en e-krona underlättar för personer som idag står mer eller mindre utanför den digitala betalningsmarknaden att komma in på den samma. Men inte heller när det gäller tillgängligheten har Riksbanken presenterat någon lösning för hur förbättringen ska åstadkommas.

– Det finns helt enkelt inte några enkla lösningar för hur vare sig säkerheten eller tillgängligheten ska öka. Om bankerna inte vill ta kostnaderna för att öka säkerheten och göra digitala betalningsmedel mer tillgängliga skulle staten kunna betala dem för det eller driva fram sådana åtgärder med hjälp av regleringar, förtydligar han.

– En sådan lösning skulle bli mer kostnadseffektiv än att staten bygger upp ett parallellt system med en egen e-krona.

Riksbanken hyser också farhågor att konkurrensen på betalningsmarknaden skulle minska utan ett statligt alternativ, och att det i sin tur på sikt kan få negativa effekter på effektiviteten och säkerheten i betalningssystemet.

– Men om Riksbanken ger sig själv en särställning på betalningsmarknaden, vilket de nu verkar vara inne på att göra, är risken stor att intresset från banker och fintech-bolag att utveckla bättre betalningslösningar minskar.

– Det finns också en risk att vissa aktörer lämnar marknaden, och att konkurrensen därför försvagas med ett statligt alternativ. Den främmande fågel som en e-krona skulle utgöra på betalningsmarknaden skulle i så fall kunna beskrivas som en gökunge, säger Anders Bornefalk.

Det är inte bara konkurrensen och innovationstakten på betalningsmarknaden som riskerar att minska.

Bornefalk pekar på två andra allvarliga risker som kan uppkomma om hushåll och banker flyttar sina pengar från privata banker till konton i centralbanken.

Han bedömer att förflyttningen kan påverka bankernas stabilitet om den blir snabb och omfattande, exempelvis under en ekonomisk kris. En ökad närvaro av centralbanken på de finansiella marknaderna kan också leda till att centralbanken, med eller mot sin vilja, får en större roll vid resursallokeringen i ekonomin.

– Eftersom det är en verksamhet som centralbanker har begränsad erfarenhet av är risken uppenbar att resursallokeringen försämras jämfört med om kommersiella banker sköter utlåningen, säger Anders Bornefalk.

Läs hela artikeln på Ekonomisk Debatt 4/2019

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

KONJUNKTUR Coronakrisen slår hårt mot näringslivet med ett dramatiskt fall i efterfrågan och stora problem med utrikeshandeln. Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på vikten av effektiva krisåtgärder.
NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.