Hur påverkar en skatt på arbete utbudet och efterfrågan av arbetskraft

Sveriges officiella arbetslöshet är i ett europeiskt perspektiv låg. Mycket tyder dock på att den verkliga arbetslösheten är betydligt högre. För att Sverige inte ska halka efter ytterligare i välståndsligan och för att kunna finansiera en av världens mest omfattande välfärdssektorer är det av högsta prioritet att sysselsättningen ökar.

I den allmänna debatten nämns ofta sänkta arbetsskatter som en lösning till sysselsättningsproblemet. En gängse uppfattning bland många inflytelserika svenska nationalekonomer är att sänkta arbetsskatter inte påverkar sysselsättningsnivån på lång sikt. Anledningen till detta är att skattesänkningar leder till ökade löneanspråk och att skattesänkningar på lång sikt fullständigt ”äts upp” av ökade reallöner. Denna bild är dock missvisande.

Det finns mycket som tyder på att en skattesänkning idag inte fullständigt skulle övervältras på arbetstagarna eftersom arbetslösheten är hög, arbetsutbudet mer priskänsligt än vad det tidigare ansetts vara samtidigt som efterfrågan på arbetskraft sannolikt är mer priskänslig på grund av globaliseringen och datoriseringen av ekonomin.

Dessutom finns det all anledning att ifrågasätta hur väl de gängse teoretiska modellerna beskriver verkligheten eftersom de inte modellerar hur arbetstillfällen skapas. Detta är självklart en allvarlig brist och hade exempelvis entreprenörer inkluderats hade sannolikt resultatet mer entydigt påvisat ett negativt samband mellan skatter och sysselsättning. Nyare studier visar också entydigt att skatter spelar roll för sysselsättningsnivån och därmed arbetslösheten.