Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

Med anledning av en debattartikel i Dagens Nyheter lyfts återigen frågan om kontrollerade skolval. Erfarenheten kring att utforma skolvalssystem är stor, både i Sverige och internationellt. En hel del forskning har också gjorts på området. Forskningen visar att flera existerande system för kontrollerat skolval är känsliga för strategiskt beteende hos föräldrar och elever. Det riskerar att spä på de problem man från början ville lösa.

Ta exempelvis de amerikanska erfarenheterna av kontrollerat skolval. I många städer infördes det för att öka valfrihetsinslaget i skolsystemet. Alternativet till valfrihet är för det mesta att eleverna går i den närmaste skolan. Detta innebär att boendesegregationen får fritt spelrum. Genom att ge de amerikanska föräldrarna rätt och möjlighet att välja skolor utanför det egna bostadsområdet blev skolorna mer blandade.

Men många system med kontrollerat skolval har ändrats eller helt avskaffats eftersom politikerna inte uppnådde önskade resultat. Systemen har visat sig vara känsliga för manipulation och taktikval. Det har ofta lett till att elever från socioekonomiskt svagare hem drabbats negativt.

I Belgien/Flandern, Andreas Schleichers exempel i Dagens Nyheter (DN 170523), är skolvalet obligatoriskt. Det finns en omfattande sektor av privata katolska skolor. I Belgien/Flandern har kriterierna för det kontrollerade skolvalet ändrats flera gånger. Enligt OECD saknas evidens för att mekanismerna i systemet på ett effektivt sätt skapar socioekonomisk blandning i skolorna (OECD, 2015). Det är dessutom ytterst tveksamt att svenska föräldrar skulle acceptera att deras valfrihet skulle ersättas med lokala planeringskommittéer som fördelar barn efter särskilda kvoter.

Däremot har Schleicher rätt i när han skriver att alla ”föräldrar måste ha möjlighet att utnyttja rätten att välja den skola de föredrar”. Det är också där fokus behöver ligga. I stället för att fokusera på hur kön fördelas behöver ansträngningarna göras mot att se till att bra skolor växer och att elever och föräldrar gör mer informerade skolval. Populära skolor måste få möjlighet att växa och ta emot fler elever. Det finns andra, sannolikt mer effektiva metoder, för att uppnå en mer balanserad elevsammansättning, till exempel obligatoriskt skolval, mer socioekonomisk viktning i skolpengen och större skolor.

Ett skolvalssystem behöver vara transparent och begripligt. Det ska uppmuntra föräldrarna att engagera sig i barnens utbildning. Informationen om valet och skolornas kvalitet ska vara lättillgänglig. Den svenska valfriheten har stor legitimitet och ett brett stöd bland föräldrar och elever. I Sveriges riksdag finns en bred uppslutning bakom rätten att välja. Det vore onödigt att återigen flytta skoldebatten från det viktiga. Låt oss nu diskutera skolledarskapet, lärarnas förutsättningar och vad som händer i klassrummet – inte stickspåret om avskaffad valfrihet.