Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.

Karin Rebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Foto: Ernst Henry Photography AB
Johan Olsson

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Skolsegregationen och jämlikheten i skolan är ämnen som fortsätter att engagera. Den 17 november publicerade DN ett reportage med den dystra rubriken ”Forskare ense om att skolvalet ökar segregationen”.

Artikeln fortsätter sedan: ”Rapport efter rapport bekräftar att skolsegregationen ökar i Sverige. Det fria skolvalet är en av de kraftigast bidragande orsakerna.”

Det råder inget tvivel om att segregation är ett problem i skolan, liksom i samhället i stort. Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möter varandra i skolan. Men kruxet är att skolsegregation och jämlikhet är begrepp som kan tolkas på många olika sätt – och reportaget i DN misslyckas tyvärr med att bena ut problematiken. I den polariserade skoldebatten är det en poäng att vara noggrann med begreppen.

Reportaget bygger på antagandet att skolsegregationen är ett växande problem. Det stämmer inte.  Problemet existerar – och bör givetvis bekämpas, oavsett storleksgrad – men trenden går snarare mot en stabilisering, enligt Skolverket. I den färska rapporten ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” konstateras att ”Skolsegregation utifrån migrationsbakgrund har avtagit eller stabiliserats under senare år. Även skolsegregationen utifrån socioekonomisk bakgrund verkar ha stabiliserats de allra senaste åren.”

Att skolsegregationen skulle ha lett till försämrade resultat är också tveksamt. En studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet från 2017 visar att etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg. I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren kommer fram till liknande slutsatser i rapporten ”Likvärdighet i Pisa”. Även den så kallade kamrateffekten är ifrågasatt.

I DN-artikeln förstärks tesen genom flera diagram, som påstås visa hur föräldrarnas utbildningsbakgrund ökar i betydelse. Där jämförs bland annat hur andelen elever som gick ut grundskolan med behörighet till yrkesprogram och skillnaden i meritpoäng mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands ändrats mellan år 2000 och år 2018. Exempelvis hade svenskfödda barn år 2000 i genomsnitt 24,5 meritpoäng fler än utrikesfödda barn. År 2018 hade den skillnaden ökat till 56,5.

Vad reportern förbiser är att en stor del av den ökande skillnaden i behörighet och meritpoäng beror på förändringar i utbildningsnivåerna – både bland svenskar och utlandsfödda. Svenska föräldrar är i större utsträckning än tidigare högutbildade, medan allt fler nyanlända har föräldrar med kort utbildning.

Sverige har de senaste åren tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Som bland annat påpekas i ESO-rapporten Ankomst och härkomst - en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund har barn som kommit till Sverige före skolans start nästan lika goda resultat som infödda barn, medan resultatet för utlandsfödda försämrats. En viktig anledning är att gruppen utlandsfödda barn i genomsnitt har blivit äldre: medelåldern har höjts från omkring 7 till cirka 9 år. Där ingår många tonåringar som har fått extremt kort tid på sig att klara den svenska skolans kunskapskrav.

Dessutom har en betydligt större grupp än tidigare kommit från länder där utbildningsnivån är låg och utbildningssystemen har stora brister, som Somalia eller Afghanistan. Även om resultaten är bekymmersamma är det inte så förvånande att en elev som till exempel har några få år av afghansk skolgång bakom sig ofta kan ha svårt att lära sig ett skolspråk och läsa in grundskolan på ett par – tre år. Det finns all anledning att stötta dessa elever. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Men att jämföra andelen utlandsfödda elever som lyckats bli gymnasiebehöriga år 2000 med motsvarande andel år 2018 är direkt missvisande.

DN kopplar diskussionen om segregation till det fria skolvalet. Men om skolan skulle återgå till en närhetsprincip finns en påtaglig risk att boendesegregationen, som nu är den viktigaste faktorn när det gäller skolsegregationen, skulle öka ytterligare, eftersom bostäder nära skolor med gott rykte skulle bli mer attraktiva. Och grundproblemet, att den svenska skolan har svårt att klara det kompensatoriska uppdraget för elever vars föräldrar har låga inkomster och kort utbildning, skulle kvarstå.

Det viktiga är att lyfta skolorna med låga resultat och fokusera på kunskapsuppdraget, så att skolorna blir attraktiva för fler. I dag är ett vanligt problem att elever med sämre förutsättningar möts av sänkta krav och förväntningar. Men det finns goda exempel på skolor som lyckats vända en negativ utveckling, genom tydliga strukturer och systematisk kvalitetsutveckling.

För att minska den så kallade pedagogiska segregationen behövs fler incitament som får skickliga lärare och ledare till skolorna med störst behov. Skolinspektionen borde förses med större muskler, så att skolor som är på väg in i en ond spiral får stöttning eller läggs ned. Skolan skulle också tjäna på ett gemensamt mått på förädlingsvärde, så att föräldrar och elever kan få lättillgänglig information om vad olika skolor och lättare kan välja skola efter kvalitet. Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten.

Läs DN-artikel

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.