Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.

Karin Rebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Foto: Ernst Henry Photography AB
Johan Olsson

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Skolsegregationen och jämlikheten i skolan är ämnen som fortsätter att engagera. Den 17 november publicerade DN ett reportage med den dystra rubriken ”Forskare ense om att skolvalet ökar segregationen”.

Artikeln fortsätter sedan: ”Rapport efter rapport bekräftar att skolsegregationen ökar i Sverige. Det fria skolvalet är en av de kraftigast bidragande orsakerna.”

Det råder inget tvivel om att segregation är ett problem i skolan, liksom i samhället i stort. Det finns ett egenvärde i att elever från olika bakgrund möter varandra i skolan. Men kruxet är att skolsegregation och jämlikhet är begrepp som kan tolkas på många olika sätt – och reportaget i DN misslyckas tyvärr med att bena ut problematiken. I den polariserade skoldebatten är det en poäng att vara noggrann med begreppen.

Reportaget bygger på antagandet att skolsegregationen är ett växande problem. Det stämmer inte.  Problemet existerar – och bör givetvis bekämpas, oavsett storleksgrad – men trenden går snarare mot en stabilisering, enligt Skolverket. I den färska rapporten ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” konstateras att ”Skolsegregation utifrån migrationsbakgrund har avtagit eller stabiliserats under senare år. Även skolsegregationen utifrån socioekonomisk bakgrund verkar ha stabiliserats de allra senaste åren.”

Att skolsegregationen skulle ha lett till försämrade resultat är också tveksamt. En studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet från 2017 visar att etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg. I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren kommer fram till liknande slutsatser i rapporten ”Likvärdighet i Pisa”. Även den så kallade kamrateffekten är ifrågasatt.

I DN-artikeln förstärks tesen genom flera diagram, som påstås visa hur föräldrarnas utbildningsbakgrund ökar i betydelse. Där jämförs bland annat hur andelen elever som gick ut grundskolan med behörighet till yrkesprogram och skillnaden i meritpoäng mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands ändrats mellan år 2000 och år 2018. Exempelvis hade svenskfödda barn år 2000 i genomsnitt 24,5 meritpoäng fler än utrikesfödda barn. År 2018 hade den skillnaden ökat till 56,5.

Vad reportern förbiser är att en stor del av den ökande skillnaden i behörighet och meritpoäng beror på förändringar i utbildningsnivåerna – både bland svenskar och utlandsfödda. Svenska föräldrar är i större utsträckning än tidigare högutbildade, medan allt fler nyanlända har föräldrar med kort utbildning.

Sverige har de senaste åren tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Som bland annat påpekas i ESO-rapporten Ankomst och härkomst - en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund har barn som kommit till Sverige före skolans start nästan lika goda resultat som infödda barn, medan resultatet för utlandsfödda försämrats. En viktig anledning är att gruppen utlandsfödda barn i genomsnitt har blivit äldre: medelåldern har höjts från omkring 7 till cirka 9 år. Där ingår många tonåringar som har fått extremt kort tid på sig att klara den svenska skolans kunskapskrav.

Dessutom har en betydligt större grupp än tidigare kommit från länder där utbildningsnivån är låg och utbildningssystemen har stora brister, som Somalia eller Afghanistan. Även om resultaten är bekymmersamma är det inte så förvånande att en elev som till exempel har några få år av afghansk skolgång bakom sig ofta kan ha svårt att lära sig ett skolspråk och läsa in grundskolan på ett par – tre år. Det finns all anledning att stötta dessa elever. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Men att jämföra andelen utlandsfödda elever som lyckats bli gymnasiebehöriga år 2000 med motsvarande andel år 2018 är direkt missvisande.

DN kopplar diskussionen om segregation till det fria skolvalet. Men om skolan skulle återgå till en närhetsprincip finns en påtaglig risk att boendesegregationen, som nu är den viktigaste faktorn när det gäller skolsegregationen, skulle öka ytterligare, eftersom bostäder nära skolor med gott rykte skulle bli mer attraktiva. Och grundproblemet, att den svenska skolan har svårt att klara det kompensatoriska uppdraget för elever vars föräldrar har låga inkomster och kort utbildning, skulle kvarstå.

Det viktiga är att lyfta skolorna med låga resultat och fokusera på kunskapsuppdraget, så att skolorna blir attraktiva för fler. I dag är ett vanligt problem att elever med sämre förutsättningar möts av sänkta krav och förväntningar. Men det finns goda exempel på skolor som lyckats vända en negativ utveckling, genom tydliga strukturer och systematisk kvalitetsutveckling.

För att minska den så kallade pedagogiska segregationen behövs fler incitament som får skickliga lärare och ledare till skolorna med störst behov. Skolinspektionen borde förses med större muskler, så att skolor som är på väg in i en ond spiral får stöttning eller läggs ned. Skolan skulle också tjäna på ett gemensamt mått på förädlingsvärde, så att föräldrar och elever kan få lättillgänglig information om vad olika skolor och lättare kan välja skola efter kvalitet. Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten.

Läs DN-artikel

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.