Antagningen till högskolan ur fas med tiden

Hur vi säkerställer en snabb, rättssäker och effektiv validering av utländsk examina, fick också stort utrymme. Diskussionen tog avstamp i Svenskt Näringslivs rapport ”Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan” och dess förslag på hur antagningssystemet kan förändras till det bättre.

I sitt inledningsanförande sade Tobias Krantz, ansvarig forskning, utbildning och innovation:

– I dagens globaliserade värld har vi en kapprustning om kunskap. Indien, Kina och Afrika kommer mer och mer. Utbildningssystem vässas och det pågår en kamp om talanger.

Oroande försämringar

Här på hemmaplan är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas beroende av tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen.

– Då är det oroande att se hur skolresultat försämras och att högskolan lider av kvalitetsbrister på många håll, sade Tobias Krantz. Hela resursfördelningssystemet behöver därför förändras. Det är inte kvalitetsdrivande, konstaterade Krantz.

– Även ett bättre antagningssystem leda till att vi får höjd kvalitet i universitet och högskolor.

Sålla ut de mest lämpade

I Svenskt Näringsliv rapport lyfter organisationen ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan, samt ger tio konkreta reformförslag för att kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt ett mer ändamålsenligt antagningssystem.

– Vi måste kunna sålla ut de som är mest lämpade för en viss akademisk utbildning. Betyg och högskoleprov förklarar bara 25 procent av resultaten i högskolan. Betyg säger egentligen ingenting om vad som presteras på arbetsplatsen, sade Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor och Svenskt Näringslivs rapport. Hon konstaterade därför:

– Mål och ambition borde ta mer plats vid bedömning av lämplighet.

Större frihet

Svenskt Näringsliv föreslår därför att lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen ska öka.

– Olika utbildningar bör kunna ha olika urvalsandelar beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst

resultat. Lärosätena bör få ökade möjligheter att premiera studenter med färdigheter, intressen och drivkrafter, som är centrala för att nå framgång vid olika utbildningar.

Hon tog också upp de stora svårigheter som finns att ta tillvara den kompetens som finns bland alla invandrade som för närvarande kommer till Sverige.

– Det finns stora buggar i systemet som gör det svårt för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

Därför behövs en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av meriter.

Inte bara ålderstillägg

Kristina Julin, avdelningsdirektör SLU, var en av de inbjudna talarna. Hon pekade på problematiken i att vi har utbildningar som har många fler sökande än platser och utbildningar som lockar väldigt få. Hon sade även att ”kvotgruppernas bristande logik är ett stort problem.” Och konstaterade vidare att: Högskoleprovet enbart borde vara en andra chans.

Om meritpoäng ska användas ska de motiveras av sökt högskoleutbildning. Spanska borde till exempel inte ge mer poäng än matematik för den som söker en naturvetenskaplig utbildning.

Arbetslivserfarenhet ska vara relevant för en utbildning, annars handlar det bara om ålderstillägg.

Dessutom konstaterade Kristina Julin att elever som söker utbildningarna borde ha bättre förkunskaper.

– Högskolan kan inte lösa grund- och gymnasieskolans problem.