Antagningen till högskolan ur fas med tiden

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.

Hur vi säkerställer en snabb, rättssäker och effektiv validering av utländsk examina, fick också stort utrymme. Diskussionen tog avstamp i Svenskt Näringslivs rapport ”Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan” och dess förslag på hur antagningssystemet kan förändras till det bättre.

I sitt inledningsanförande sade Tobias Krantz, ansvarig forskning, utbildning och innovation:

– I dagens globaliserade värld har vi en kapprustning om kunskap. Indien, Kina och Afrika kommer mer och mer. Utbildningssystem vässas och det pågår en kamp om talanger.

Oroande försämringar

Här på hemmaplan är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas beroende av tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen.

– Då är det oroande att se hur skolresultat försämras och att högskolan lider av kvalitetsbrister på många håll, sade Tobias Krantz. Hela resursfördelningssystemet behöver därför förändras. Det är inte kvalitetsdrivande, konstaterade Krantz.

– Även ett bättre antagningssystem leda till att vi får höjd kvalitet i universitet och högskolor.

Sålla ut de mest lämpade

I Svenskt Näringsliv rapport lyfter organisationen ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan, samt ger tio konkreta reformförslag för att kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt ett mer ändamålsenligt antagningssystem.

– Vi måste kunna sålla ut de som är mest lämpade för en viss akademisk utbildning. Betyg och högskoleprov förklarar bara 25 procent av resultaten i högskolan. Betyg säger egentligen ingenting om vad som presteras på arbetsplatsen, sade Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor och Svenskt Näringslivs rapport. Hon konstaterade därför:

– Mål och ambition borde ta mer plats vid bedömning av lämplighet.

Större frihet

Svenskt Näringsliv föreslår därför att lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen ska öka.

– Olika utbildningar bör kunna ha olika urvalsandelar beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst

resultat. Lärosätena bör få ökade möjligheter att premiera studenter med färdigheter, intressen och drivkrafter, som är centrala för att nå framgång vid olika utbildningar.

Hon tog också upp de stora svårigheter som finns att ta tillvara den kompetens som finns bland alla invandrade som för närvarande kommer till Sverige.

– Det finns stora buggar i systemet som gör det svårt för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

Därför behövs en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av meriter.  

Inte bara ålderstillägg

Kristina Julin, avdelningsdirektör SLU, var en av de inbjudna talarna. Hon pekade på problematiken i att vi har utbildningar som har många fler sökande än platser och utbildningar som lockar väldigt få. Hon sade även att ”kvotgruppernas bristande logik är ett stort problem.” Och konstaterade vidare att: Högskoleprovet enbart borde vara en andra chans.

Om meritpoäng ska användas ska de motiveras av sökt högskoleutbildning. Spanska borde till exempel inte ge mer poäng än matematik för den som söker en naturvetenskaplig utbildning.

Arbetslivserfarenhet ska vara relevant för en utbildning, annars handlar det bara om ålderstillägg.

Dessutom konstaterade Kristina Julin att elever som söker utbildningarna borde ha bättre förkunskaper.

– Högskolan kan inte lösa grund- och gymnasieskolans problem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ju mer samverkan desto nöjdare studenter

HÖGRE UTBILDNING Handelshögskolan i Stockholm har de nöjdaste studenterna och det största fokuset på deras studenters anställningsbarhet enligt Universums undersökning FöretagsBarometern 2017.
NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

DEBATT En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men i Sverige finns inte relevant information att basera valen på. Att detta tillåts är direkt oansvarigt. Det skriver Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.