Antagningen till högskolan ur fas med tiden

NYHET Publicerad

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.

Hur vi säkerställer en snabb, rättssäker och effektiv validering av utländsk examina, fick också stort utrymme. Diskussionen tog avstamp i Svenskt Näringslivs rapport ”Låt den rätte komma in – ett reformerat antagningssystem till högskolan” och dess förslag på hur antagningssystemet kan förändras till det bättre.

I sitt inledningsanförande sade Tobias Krantz, ansvarig forskning, utbildning och innovation:

– I dagens globaliserade värld har vi en kapprustning om kunskap. Indien, Kina och Afrika kommer mer och mer. Utbildningssystem vässas och det pågår en kamp om talanger.

Oroande försämringar

Här på hemmaplan är företagens möjligheter att verka, växa och utvecklas beroende av tillgången på kvalificerade medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen.

– Då är det oroande att se hur skolresultat försämras och att högskolan lider av kvalitetsbrister på många håll, sade Tobias Krantz. Hela resursfördelningssystemet behöver därför förändras. Det är inte kvalitetsdrivande, konstaterade Krantz.

– Även ett bättre antagningssystem leda till att vi får höjd kvalitet i universitet och högskolor.

Sålla ut de mest lämpade

I Svenskt Näringsliv rapport lyfter organisationen ett antal utmaningar med dagens tillträdesregler till högskolan, samt ger tio konkreta reformförslag för att kunna bidra till en utvecklad diskussion och på sikt ett mer ändamålsenligt antagningssystem.

– Vi måste kunna sålla ut de som är mest lämpade för en viss akademisk utbildning. Betyg och högskoleprov förklarar bara 25 procent av resultaten i högskolan. Betyg säger egentligen ingenting om vad som presteras på arbetsplatsen, sade Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor och Svenskt Näringslivs rapport. Hon konstaterade därför:

– Mål och ambition borde ta mer plats vid bedömning av lämplighet.

Större frihet

Svenskt Näringsliv föreslår därför att lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen ska öka.

– Olika utbildningar bör kunna ha olika urvalsandelar beroende på vad lärosätet bedömer ger bäst

resultat. Lärosätena bör få ökade möjligheter att premiera studenter med färdigheter, intressen och drivkrafter, som är centrala för att nå framgång vid olika utbildningar.

Hon tog också upp de stora svårigheter som finns att ta tillvara den kompetens som finns bland alla invandrade som för närvarande kommer till Sverige.

– Det finns stora buggar i systemet som gör det svårt för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.

Därför behövs en effektiv, snabb och rättssäker bedömning av meriter.  

Inte bara ålderstillägg

Kristina Julin, avdelningsdirektör SLU, var en av de inbjudna talarna. Hon pekade på problematiken i att vi har utbildningar som har många fler sökande än platser och utbildningar som lockar väldigt få. Hon sade även att ”kvotgruppernas bristande logik är ett stort problem.” Och konstaterade vidare att: Högskoleprovet enbart borde vara en andra chans.

Om meritpoäng ska användas ska de motiveras av sökt högskoleutbildning. Spanska borde till exempel inte ge mer poäng än matematik för den som söker en naturvetenskaplig utbildning.

Arbetslivserfarenhet ska vara relevant för en utbildning, annars handlar det bara om ålderstillägg.

Dessutom konstaterade Kristina Julin att elever som söker utbildningarna borde ha bättre förkunskaper.

– Högskolan kan inte lösa grund- och gymnasieskolans problem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.