Svenska företags intresse för USA minskar
Snart har Donald Trump varit president i ett år och handelsrelationen med USA är förändrad i grunden, från öppen och förutsägbar till delvis stängd med höga tullar och mycket oförutsägbarhet. Men hur illa är det för de svenska företag som bedriver handel med USA och vad kan göras åt läget? Svenskt Näringsliv har frågat företagen.
De höga amerikanska tullarna skadar handeln. Även med den överenskommelse som nu finns mellan EU och USA hamnar tullen i USA på 15 procent och för många varor hela 50 procent. Samtidigt finns det andra faktorer som är mer positiva i USA, såsom den innovativa och snabba utvecklingen inom AI och stora skattesänkningar, som skulle kunna öka intresset för att bedriva affärer med USA. Frågan är vad som väger tyngst. Svenskt Näringsliv har använt sin företagspanel för att undersöka effekterna av USA:s nya politik, med fokus på handelspolitiken.
Mycket står på spel: 2024 exporterade svenska företag varor och tjänster till USA för mer än 350 miljarder kronor, vilket är 10 procent av exporten och gör att USA är vår tredje viktigaste marknad. Dessutom importerade företagen för mer än 250 miljarder och en stor del av det är oundgängliga IT-tjänster. Amerikanska och svenska företag har också omfattande investeringar i varandras länder.
Det är tio gånger så många som avser minska eller helt avsluta sin handel med USA än som avser öka handeln.
Vår undersökning, där 160 företag som gör affärer med USA ingår, visar att svenska företag har en negativ syn på de fortsatta handelsförbindelserna med USA. De nya kostnader som tullarna medför bärs till största delen av de amerikanska kunderna, men lönsamheten riskerar ändå minska för en del svenska företag som tvingas sänka sina priser för att kunna konkurrera i USA. Dessutom uppger cirka en tiondel av varuexportörerna att de ska lämna den amerikanska marknaden helt.
Ungefär en tredjedel av företagen i undersökningen anser att den politiska utvecklingen inte påverkar dem. Men det är tio gånger så många som avser minska eller helt avsluta sin handel med USA än som avser öka handeln. Bland de större företagen är det inte lika starkt utslag, men även där är pessimismen stor. Fyra gånger så många avser dra ner på sin USA-handel än de som avser öka den.
Resultatet från undersökningen ligger i linje med en undersökning av den paneuropeiska näringslivsorganisationen BusinessEurope. Tre fjärdedelar av de europeiska företagen i deras undersökning uppger tullarna är negativa för dem och 60 procent säger att detta leder till minskad konkurrenskraft i USA. BusinessEuropes undersökning pekar särskilt på de mycket höga tullarna för varor med innehåll av stål och/eller aluminium och de praktiska tullproblemen vid amerikanska gränsen som hälften av företagen uppger skapar byråkrati, förseningar och osäkerhet.
EU:s samlade varuexport till USA har fallit med 26 procent det senaste året, samtidigt som exporten till övriga världen inte fallit alls.
Eurostats senaste siffror pekar också på att det redan skett en kraftig avmattning av den transatlantiska handeln. EU:s samlade varuexport till USA har fallit med 26 procent det senaste året, samtidigt som exporten till övriga världen inte fallit alls.
Den negativa effekten av tullarna är delvis avsiktlig från Vita Husets sida, man vill skapa incitament för företag att investera i USA för att komma runt tullmuren. De flesta svenska företag har dock ingen möjlighet till sådana investeringar. Av de större industriföretag som tillfrågats i vår undersökning och som skulle kunna investera i USA är intresset mycket ljummet, utom möjligen bland dem som redan är på plats. I BusinessEuropes undersökning är intresset ännu svagare, endast 4 procent uppger att de avser öka sina investeringar i USA. En återindustrialisering av USA med hjälp av kapital från EU ser med andra ord osannolik ut.
Trots att tullar bara beläggs på varor så spiller spänningarna mellan EU och USA även över på tjänstehandeln. 50 procent av de företag som importerar tjänster från USA uppger i vår undersökning att de ska minska sin import. Det kan ha att göra med risken för att handelshindren även sprids till den digitala arenan så att det blir svårare och osäkrare att använda amerikanska IT-tjänster, plattformar och system.
Det finns en risk att EU:s och USA:s överenskommelse faller, vilket skulle kunna leda till att vi får en eskalerande handelskonflikt.
Risken att situationen blir värre är överhängande. Det finns en risk att EU:s och USA:s överenskommelse faller, vilket skulle kunna leda till att vi får en eskalerande handelskonflikt. I det läget kan EU välja att aktivera sina motåtgärder, dvs. egna tullar, mot USA för att pressa landet till eftergifter. Undersökningen visar att det råder en stor osäkerhet i det svenska näringslivet kring om detta skulle vara ett bra drag. Men förståelsen för en sådan politik är ändå relativt stor, även om det skulle kosta i form av högre importtullar. Särskilt bland industriföretag är stödet stort.
USA lär alltså bli en mindre viktig handelspartner för svenska företag framöver. Vad kan göras politiskt för att hjälpa de företag som ser sina affärer skadas eller rent av försvinna? Överenskommelsen mellan EU och USA är viktig för att skademinimera relationen och skapa viss förutsägbarhet. Men än viktigare på sikt är att EU stärker andra handelsrelationer, och bygger nya, med övriga världen. Såväl i Asien som i Latinamerika kan EU snart ha rader av nya frihandelsavtal, vilket är mycket positivt.
Men allra viktigast är att vi måste satsa på vår egen inre marknad i EU. De handelshinder medlemsstaterna ställer upp mot varandra inom den inre marknaden är ofta större än de hinder Trump infört. Kan vi på allvar ta itu med det är mycket vunnet och den minskade handeln med USA kan kompenseras. Ett fortsatt fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft och att riva hinder på den inre marknaden måste därför prioriteras.
