Frihandel och handelspolitik

Frihandel innebär inte handel utan regler. Regler behövs, men de ska vara transparenta och förutsägbara för att underlätta internationell handel. Svenskt Näringsliv är motståndare till regler vars enda syfte är att begränsa handel och investeringar, såsom tullar och diskriminerande restriktioner, då de utgör protektionism. När andra länder är protektionistiska minskar det svenska företags exportmöjligheter. Men det är lika illa om vi själva blir protektionistiska. Att skydda inhemska företag på bekostnad av utländska aktörer är inte vägen till ekonomisk utveckling. Tvärtom stöder vi importen som en öppen marknad ger upphov till. Importen bidrar till ökad konkurrens, vilket resulterar i sänkta priser och större utbud. Dessutom är import ofta en förutsättning för produktionen av varor och tjänster som företag sedan exporterar. Export och import är lika viktigt för näringslivet.

Historiskt sett har länder med en öppen handelspolitik uppnått högre välstånd än länder som har isolerat sig. Sverige har länge dragit nytta av sin öppenhet och är helt beroende av internationell handel, vilket stöder över 1,3 miljoner jobb i landet.

Sverige har inga egna handelsavtal men har genom EU tillgång till öppna marknader över hela världen. EU spelar en central roll i att främja frihandel genom förhandlingar inom Världshandelsorganisationen men också genom att förhandla fram egna frihandelsavtal. Svenskt Näringsliv ser frihandelsavtal som ett viktigt komplement till WTO, där avtalen behöver vara ambitiösa och sträva efter att hålla marknader öppna utan att skapa nya hinder för länder utanför avtalet.

EU har ett stort antal frihandelsavtal och andra avtal som underlättar handel med viktiga länder såsom Storbritannien, Turkiet, Kanada, Sydkorea, Japan och Vietnam, bland andra, som svenska företag kan dra nytta av. EU fortsätter också att förhandla fram nya avtal med viktiga marknader såsom Australien, Indien och länderna i den sydamerikanska samarbetsorganisationen Mercosur. Målet med alla dessa avtal är att ta bort existerande handelshinder, förhindra att nya hinder uppstår och därmed skapa förutsägbarhet, samt att främja samarbete för att minska byråkrati. Avtalen inkluderar också hållbarhetsåtaganden, exempelvis för klimatet och gällande arbetsrättsliga konventioner.

Utmaningar i omvärlden har på senare år lett till att EU har omformat sin handelspolitik bort från att huvudsakligen främja företages handelsintressen. Idag är fokus på att, delvis genom ökade statsstöd, försöka främja säkerhetspolitiska överväganden och hållbarhetsagendan, samt att hantera olika handelskonflikter. Svenskt Näringsliv följer denna utveckling noggrant och framför i olika forum behovet av en fortsatt öppen världshandel.