Fredrik sand högskola

Fredrik Sand, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Så får vi en högskola i världsklass

NYHET Publicerad

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Foto: Henrik Montgomery/TT
Malin Cederfeldt Östberg

Malin Cederfeldt Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Katarina Berg, Spotify

Katarina Berg, HR-chef på Spotify.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

2017 tillsatte regeringen ”Styr- och resursutredningen” (Strut) för att se över systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv drog igång en skuggutredning för att lägga fram företagens perspektiv i frågan. Rapporten ”Reformer för en högskola i världsklass” är nu klar och där föreslås bland annat ett system där goda resultat ska löna sig.

– Det handlar inte om att styra mer utan om att styra bättre, sa Fredrik Sand, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, när rapporten debatterades på ett seminarium.

Svenskt Näringsliv är kritiskt mot det nuvarande systemet för hur resurser fördelas till högskolor och universitet. Idag bestämmer staten hur stor del av potten som ska gå till utbildning och hur stor del som ska gå till forskning. Svensk högre utbildning anses under åren ha tappat i kvalitet i internationell jämförelse och svenska företag kämpar med att hitta rätt utbildad arbetskraft.

– Det är viktigt att högskoleutbildningen och forskningen håller hög kvalitet. Var fjärde rekryteringsförsök företagen gör misslyckas. Det är ett bra läge nu att fundera över vilka reformer som behövs, sa Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, i sitt inledningsanförande.

I rapporten föreslår Svenskt Näringsliv bland annat att det införs fem anslagsgrunder till utbildning och forskning för att belöna lärosäten som visar goda resultat:

+ Studentpeng – för studenter som påbörjar utbildning.

+ Exmanenspeng – att studenterna fullföljer studierna premieras.

+ Samverkans- och etableringspeng – lärosäten som är bättre på att utforma en utbildning som leder till att studenterna får jobb tilldelas högre ekonomisk ersättning.

+ Kvalitetspeng – utbildningarnas kvalitet mäts och hög kvalitet ger mer pengar.

+ Innovationspremie – lärosäten som är duktiga på att omsätta forskningsrön i innovationer får större ekonomiska resurser.

Svenskt Näringsliv menar att belöning och resultatkrav är rätt väg att gå.

– Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar, sa Fredrik Sand.

Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, menade att regeringsutredningens förslag går på tvärs med den internationella trenden på området.

– Vi tror också att staten skulle göra svensk forskning en björntjänst om det infördes ökade anslag med minskade prestationskrav, sa han.

Några företagarrepresentanter var på plats och delade med sig av sina erfarenheter. Katarina Berg, HR-chef på Spotify, berättade att kompetensförsörjningen är något företaget satsar stort på.

Spotify får in 25 000 jobbansökningar i månaden och nästan hundra personer jobbar med att leta talanger till företaget som nu har 4 000 anställda över hela världen, varav 1 400 i Sverige. Katarina Berg menade att insatserna för att höja svenska studenters kompetens måste sättas in tidigt i livet.

– Kompetensförsörjningen är oerhört viktig för oss. När vi letar efter våra medarbetare så räcker inte våra svenska studenter, framför allt när det gäller de naturvetenskapliga ämnena. Den här utredningen diskuterar högskolan men vi måste börja diskussionen mycket tidigare, redan i grundskolan och på gymnasiet, sa hon.

Malin Cederfeldt Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, menade att högskola och universitet inte är de enda utbildningarna för att höja kompetensen och nämnde vuxenutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar som exempel.

– Bygga på och bygga om, är något jag tror blir mycket viktigt. Även de med akademisk utbildning kommer att behöva bygga på sin kompetens under sitt yrkesliv, sa Malin Cederfeldt Östberg.

Jan-Olof Jacke var nöjd med rapporten:

– Vi vill med den här skuggutredningen bidra till diskussionen på ett konstruktivt sätt, sa han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.