Så får vi en högskola i världsklass

2017 tillsatte regeringen ”Styr- och resursutredningen” (Strut) för att se över systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv drog igång en skuggutredning för att lägga fram företagens perspektiv i frågan. Rapporten ”Reformer för en högskola i världsklass” är nu klar och där föreslås bland annat ett system där goda resultat ska löna sig.

– Det handlar inte om att styra mer utan om att styra bättre, sa Fredrik Sand, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, när rapporten debatterades på ett seminarium.

Svenskt Näringsliv är kritiskt mot det nuvarande systemet för hur resurser fördelas till högskolor och universitet. Idag bestämmer staten hur stor del av potten som ska gå till utbildning och hur stor del som ska gå till forskning. Svensk högre utbildning anses under åren ha tappat i kvalitet i internationell jämförelse och svenska företag kämpar med att hitta rätt utbildad arbetskraft.

– Det är viktigt att högskoleutbildningen och forskningen håller hög kvalitet. Var fjärde rekryteringsförsök företagen gör misslyckas. Det är ett bra läge nu att fundera över vilka reformer som behövs, sa Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, i sitt inledningsanförande.

I rapporten föreslår Svenskt Näringsliv bland annat att det införs fem anslagsgrunder till utbildning och forskning för att belöna lärosäten som visar goda resultat:

+ Studentpeng – för studenter som påbörjar utbildning.

+ Exmanenspeng – att studenterna fullföljer studierna premieras.

+ Samverkans- och etableringspeng – lärosäten som är bättre på att utforma en utbildning som leder till att studenterna får jobb tilldelas högre ekonomisk ersättning.

+ Kvalitetspeng – utbildningarnas kvalitet mäts och hög kvalitet ger mer pengar.

+ Innovationspremie – lärosäten som är duktiga på att omsätta forskningsrön i innovationer får större ekonomiska resurser.

Svenskt Näringsliv menar att belöning och resultatkrav är rätt väg att gå.

– Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar, sa Fredrik Sand.

Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, menade att regeringsutredningens förslag går på tvärs med den internationella trenden på området.

– Vi tror också att staten skulle göra svensk forskning en björntjänst om det infördes ökade anslag med minskade prestationskrav, sa han.

Några företagarrepresentanter var på plats och delade med sig av sina erfarenheter. Katarina Berg, HR-chef på Spotify, berättade att kompetensförsörjningen är något företaget satsar stort på.

Spotify får in 25 000 jobbansökningar i månaden och nästan hundra personer jobbar med att leta talanger till företaget som nu har 4 000 anställda över hela världen, varav 1 400 i Sverige. Katarina Berg menade att insatserna för att höja svenska studenters kompetens måste sättas in tidigt i livet.

– Kompetensförsörjningen är oerhört viktig för oss. När vi letar efter våra medarbetare så räcker inte våra svenska studenter, framför allt när det gäller de naturvetenskapliga ämnena. Den här utredningen diskuterar högskolan men vi måste börja diskussionen mycket tidigare, redan i grundskolan och på gymnasiet, sa hon.

Malin Cederfeldt Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, menade att högskola och universitet inte är de enda utbildningarna för att höja kompetensen och nämnde vuxenutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar som exempel.

– Bygga på och bygga om, är något jag tror blir mycket viktigt. Även de med akademisk utbildning kommer att behöva bygga på sin kompetens under sitt yrkesliv, sa Malin Cederfeldt Östberg.

Jan-Olof Jacke var nöjd med rapporten:

– Vi vill med den här skuggutredningen bidra till diskussionen på ett konstruktivt sätt, sa han.