Studenter måste få bättre hjälp att välja utbildning

NYHET Publicerad

DEBATT Att välja utbildning är inte lätt, valmöjligheterna är oändliga. Det är oacceptabelt att ett land som Sverige, som investerar mycket i högre utbildning, inte gör det möjligt för den som vill studera att välja utbildning utifrån relevanta fakta. Bristen på information drabbar framförallt dem som kommer från studieovana hem, en grupp regeringen säger sig satsa på.

Tusentals unga människor står just nu inför ett av de viktigaste val de någonsin kommer att göra – valet av utbildning.

Undersökningar från bland annat Universitetskanslersämbetet visar att intresse för ämnet är den mest avgörande faktorn vid valet av utbildning. Men inte långt efter, och som näst viktigast, kommer motivet att förbättra chanserna på arbetsmarknaden. Ungefär var sjätte student läser huvudsakligen därför att de annars skulle vara arbetslösa.

Att välja utbildning är inte lätt. Valmöjligheterna är oändliga. En enkel sökning på antagning.se, den sajt där man söker till högskole- eller universitetsutbildning, visar att det går att anmäla sig till 4 049 studieprogram som börjar i höst. Av dem finns 2 320 på grundnivå.

Även för den som bestämt inriktning för sina studier är det svårt att välja. Till exempel finns det 370 studieprogram inom ekonomi på grundnivå.

I den bästa av världar, eller i andra länder, går det i de flesta fall att begränsa valet ytterligare utifrån sådant som studiemiljö och möjlighet till arbete.

Danmark har ett jämförelsesystem som ger information om hur olika utbildningar står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden, tidigare studenters arbete efter avslutad utbildning, lön efter utbildningen, vilka branscher de som har gått utbildningen jobbar inom, och om utbildningen innehåller arbetslivsrelaterade aktiviteter.

I Norge kan den som vill gå en viss utbildning för varje enskilt studieprogram få information om hur tidigare studenter upplevt sin studiemiljö, undervisningen, utbildningens koppling till arbetsmarknaden och hur många timmar i veckan studenterna lägger på utbildningen, fördelat på självstudier och lärarledda timmar.

I både Norge och Danmark har staten tagit initiativ så att de som vill läsa på universitet eller högskola kan göra väl avvägda val. För att det ska vara möjligt sker en kontinuerlig och organiserad uppföljning av tidigare studenter som gått de aktuella utbildningarna.

På sajten studera.nu, en annan sajt än den man använder för att söka till universitet och högskolor, går det förvisso att söka och jämföra utbildningar, men informationen är bristfällig och inte sällan missvisande.

Det är oacceptabelt att ett land som Sverige, som investerar mycket i högre utbildning, inte gör det möjligt för den som vill studera att välja utbildning utifrån relevanta fakta.

Att många studenter börjar på en utbildning, hoppar av och börjar på en annan utbildning, är ett slöseri och ineffektivt både för den enskilde och för samhället. Att unga människor byter utbildning är naturligt, men det ska inte behöva bero på att det saknas relevant information.

Om den som börjar på en utbildning vet mer om den och vad den leder till ökar rimligen motivationen att genomföra studierna. Sist men inte minst drabbar bristen på information framförallt dem som kommer från studieovana hem, en grupp regeringen säger sig satsa på.

Regeringen behöver ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information dels när det gäller kvaliteten på utbildningen, dels hur det har gått för de studenter som tidigare har gått utbildningen. I uppdraget bör också ingå att alla utbildningar ska göra kontinuerliga och standardiserade studentuppföljningar och rapportera in resultatet från dem till Universitetskanslersämbetet. Resultaten ska därefter presenteras på en gemensam plats på nätet.

Svenska studenter gör ett stort antal felval, de läser länge på högskolan och även om de får arbete efter slutförda studier får de inte jobb som ligger i linje med deras utbildningar.

En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men det kräver att det finns relevant information att basera valen på. Det gör det inte i Sverige. Att regeringen tillåter detta är direkt oansvarigt.

Artikeln publicerades på Sydsvenskan.se 10/4.

Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Ny sajt ska locka unga till transportnäringen

KOMPETENS Den som väljer gymnasieskolans fordons- och transportprogram eller sjöfartsutbildningen går en ljus framtid till mötes. Men trots detta väljer få ungdomar yrkesutbildningar idag. Det vill Transportföretagen ändra på.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Fokuserar på elevens framtid i yrkeslivet

SAMVERKAN På NTI Gymnasiet i Umeå har ett framgångsrikt samarbete med den lokala IT-branschen resulterat i att allt fler elever på skolans IT-program får jobb direkt efter studenten.
NYHET Publicerad:

Tre guld och ett brons till svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Lina Andersson, bagare från Uppsala, Viktor Thulin, kock från Genarp, och Martin Lindelöw, industrielektriker från Hässleholm. Så heter de svenska guldmedaljörerna från Yrkes-EM i Budapest i helgen. Bronsmedalj togs av Emil Fäldt, hotellreceptionist från Malmö.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenska landslaget hoppas på storslam under Yrkes-EM

YRKES-EM Den 26-28 september anordnas EuroSkills – ett europeiskt mästerskap där ungdomar tävlar i olika yrken och visar upp sina färdigheter. Det svenska landslaget består av 32 ungdomar under 25 år. ”SM, EM och VM är en fantastisk möjlighet att visa upp de olika yrkena och höja deras status”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Antalet kvinnor som söker bygg ökar kraftigt

KOMPETENS Årets preliminära statistik om sökande till gymnasieskolan 2018/19 visar att antalet kvinnor som söker till Bygg- och anläggningsprogrammet har ökat med 13 procent jämfört med 2017/18. "Denna ökning har vi längtat efter", säger Elin Kebert, projektledare för branschrekrytering på Sveriges Byggindustrier.
NYHET Publicerad:

Gymnasiekommission ska råda bot på kompetenskrisen

UTBILDNING Näringslivet har tröttnat på att gymnasieskolan saknar relevans för behoven på dagens och framtidens arbetsmarknad. ”Näringslivets röst måste höjas. Därför tillsätter vi nu Gymnasiekommissionen”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Goda erfarenheter av ex-jobb ger blodad tand

SAMVERKAN För Wugang Tailored Blanks i Olofström har samarbete med Blekinge Tekniska högskola blivit en riktig framgång. "Det är verkligen en win-win-situation när vi kan bidra till att studenterna når sina mål, samtidigt som vi får chans att testa nya projekt", säger produktionschefen.
NYHET Publicerad:

Samarbete med hotellbranschen lockar elever

SAMVERKAN För hotellbranschen är det en stor utmaning att hitta personer med rätt kompetens. Det påskyndar nya sätt att samarbeta med skolan. Till hösten kommer Quality Hotel Globe att ha 20 elever från Realgymnasiet i sin verksamhet.
NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarna positiva till obligatorisk prao

UTBILDNING Dags för prao på högstadiet. Återigen får åttor och nior pröva på arbetslivet ute på arbetsplatser. ”Jättebra!”, tycker Karin Rebas på Svenskt Näringsliv.