Yrkesprogrammen ökar – men inte tillräckligt snabbt
För tredje året i rad ökar andelen elever som söker till yrkesprogram, visar statistik från Skolverket. Det är bra, men ökningen är för liten och sker från en låg nivå, skriver Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Det var 133 000 elever som sökte till ett nationellt program det här läsåret. 60,8 procent sökte ett högskoleförberedande program och 39,2 procent sökte ett yrkesprogram. Det stod klart när Skolverket i veckan släppte statistik över söktrycket till gymnasieskolans nationella program läsåret 2025/26.
Till skillnad från förra året då ekonomiprogrammet var det vanligaste förstahandsvalet för eleverna är det återigen samhällsvetenskapliga programmet som flest elever söker. Ekonomiprogrammet är det näst vanligaste förstahandsvalet. Det är ett problem att det nästan är lika många elever som söker sam- eller ekonomiprogrammet som det är elever som söker samtliga yrkesprogram tillsammans. Så ser inte behoven på svensk arbetsmarknad ut. Det är också bekymmersamt att för få elever söker till teknikprogrammet och till naturvetenskapsprogrammet.
Bland yrkesprogrammen är, liksom förra året, el- och energiprogrammet följt av fordons- och transportprogrammet de vanligaste förstahandsvalen.
Dagens låga resultat i grundskolan och den svaga genomströmningen i gymnasiet ställer till stora problem för både näringslivets kompetensförsörjning och för ungdomarnas möjlighet att kunna skaffa sig ett jobb.
Söktrycket till programmen är en sak, men alla som söker kommer inte in. Var fjärde elev som sökte ett yrkesprogram var inte behörig till det. Det är alldeles för många elever som inte blir behöriga till nationella gymnasieprogram och resultaten i grundskolan måste öka kraftigt. Alla elever kommer heller inte ut ur gymnasiet med examen. Det är bara 80 procent av eleverna som tar examen på tre år. Dagens låga resultat i grundskolan och den svaga genomströmningen i gymnasiet ställer till stora problem för både näringslivets kompetensförsörjning och för ungdomarnas möjlighet att kunna skaffa sig ett jobb.
Förutom att öka kvaliteten i grundskolan visar siffrorna över hur eleverna söker till gymnasiet tydligt att mer behöver göras. Från och med i år är det inte bara elevernas önskemål utan också arbetsmarknadens behov som ska ligga till grund för hur huvudmännen dimensionerar utbildningsplatserna. En välkommen och viktig reform, men det är mycket jobb som återstår i implementeringen av reformen så att den faktiskt får effekt.
Med branschernas engagemang ökar både kvalitet, relevans och attraktionskraft för yrkesutbildningarna. Genom bland annat olika former av certifierings- och collegekoncept tar branscherna ett stort ansvar. För komma till rätta med många av de problem vi ser i gymnasieskolan idag måste branscherna också få ett ökat formellt inflytande över yrkesprogrammen.
De här siffrorna visar tydligt varför vi behöver dimensionera utbildningsplatserna annorlunda.
Gymnasial yrkesutbildning är den kompetensnivå som flest företag efterfrågar mest. För att möta arbetsmarknadens behov behöver 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen – varje år.
Det är positivt att fler elever söker ett yrkesprogram och att trenden verkar hålla i sig. Men ökningen är för långsam och sker från för låga nivåer. De här siffrorna visar tydligt varför vi behöver dimensionera utbildningsplatserna annorlunda. Platserna på framför allt samhällsvetenskapliga och ekonomiprogrammet behöver minska snabbare.
