Lista: Här är gymnasieprogrammen som snabbast ger jobb – och bra lön

Snart ska niondeklassarna välja gymnasieprogram – och valet kan bli biljetten rakt in i arbetslivet. Nya siffror visar att yrkesprogrammen ger snabbast jobb och ofta bra lön, samtidigt som Sverige riskerar att sakna 230 000 yrkesarbetande år 2040. ”Därför är det sannolikt att människor med yrkeskunskaper blir ännu mer attraktiva framöver”, säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

Nu är det dags att söka in till gymnasiet inför höstterminen 2026. Men vilken gymnasieutbildning är bäst att välja? I Svenskt Näringslivs undersökning Gymnasiepejl är det tydligt vilka utbildningar som snabbast ger jobb.

– Är du osäker på vilket program du ska välja är det bättre att välja ett yrkesprogram än ett högskoleförberedande program.

Det säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning och ansvarig för Gymnasiepejl. Undersökningen visar, precis som tidigare år, att det är dem som har gått ut yrkesprogram som får jobb fortast, inte sällan redan innan de har lämnat skolan. Bäst går det för dem som har gått ut fordons- och transportprogrammet. Där hade drygt 70 procent jobb inom ett år efter studenten. Även för dem som går bygg- och anläggningsprogrammet, industritekniska programmet och VVS- och fastighetsprogrammet är det oftast enkelt att få jobb direkt efter utbildningen.

Och chansen att få jobb ser ut att bestå. Enligt Svenskt Näringslivs rapport Företagens Regionala Utveckling (förkortat FRU) är svårigheter att rekrytera ett problem för många svenska företag. Drygt hälften uppgav i rapporten, som presenterades i våras, att det är deras största tillväxthinder.

– Åtta av tio företag vill öka antalet anställda de kommande fem åren, det visar att det finns en stor underutnyttjad potential, sa Johan Karlsson, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, till TN när FRU-rapporten presenterades.

Johan Olsson bekräftar bilden.

– Vi riskerar att sakna 230 000 yrkesarbetande i Sverige till år 2040. Därför är det sannolikt att människor med yrkeskunskaper blir ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden framöver, säger han.

Många fördelar

Han poängterar att det finns många fördelar med yrkesprogrammen. Förutom att det ofta är enkelt att få jobb efter studenten går det också att läsa vidare på universitet och högskola.

– Sedan några år tillbaka ger alla yrkesprogram högskolebehörighet. Det innebär att du kan välja att plugga vidare efter att du har utbildat dig till fordonsmekaniker, kock eller montör. Då har du yrkeskunskaperna med dig genom livet, samtidigt som du får akademisk utbildning. Win-win, säger han.

Men det är inte bara på yrkesprogrammen det behövs fler elever. 2025 beslutade regeringen om en ny STEM-strategi, som ska leda till att stärka Sverige inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

– Ett mål med strategin är att antalet elever på det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet ökar, säger Johan Olsson.

I själva verket är målet att andelen elever som studerar på naturvetenskaps- eller teknikprogrammet i gymnasieskolan ska öka från 20 till 25 procent år 2035.

– Hur vi i Sverige hanterar STEM-området kommer att få inverkan på vår konkurrenskraft, ungdomars möjligheter att vara rustade för den kommande arbetsmarknaden och är i förlängningen avgörande för vår välfärd, sa STEM-delegationens ordförande Pia Sandvik till TN i samband med att strategin lanserades.

För de som går två av de mest populära programmen, samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet, är det dock inte lika lätt att få jobb.

– Den som väljer gymnasium måste gå efter intresse, men sam- och ekonomiprogrammen har blivit något slags ickeval. Eftersom många av eleverna på de programmen inte pluggar vidare, så är de bättre om de väljer ett yrkesprogram. Då har de både möjligheten att att studera på högskola senare och väldigt goda möjligheter till jobb direkt efter studenten, säger Johan Olsson.

Men hur viktigt är gymnasievalet egentligen?

– Det är både stort och viktigt, men det är långt ifrån livsavgörande. Oavsett vad du väljer har du många möjligheter att byta inriktning, både direkt efter gymnasiet och längre fram i livet, säger Johan Olsson.

Desto viktigare är det att faktiskt ha möjligheten att gå ett gymnasieprogram. Men i dag är det 16,9 procent av svenska elever som inte är behöriga till ett nationellt yrkesprogram. Nästan var femte elev lämnar alltså högstadiet utan fullständiga betyg.

– Det är bedrövliga siffror och här finns ett stort arbete kvar att göra. Ofullständiga betyg drabbar både ungdomarna och de företag som skriker efter medarbetare, säger Johan Olsson.