Varför skrev Skolverket den här rapporten?
I förra veckan släppte Skolverket rapporten Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden. Skolverket konstaterar att elever behöver mer kunskap för att kunna göra välinformerade utbildningsval. Det är sant. Men erbjuder Skolverkets rapport mer kunskap? Svaret är tyvärr nej.
I förra veckan släppte Skolverket rapporten Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden. Skolverket konstaterar att elever behöver mer kunskap för att kunna göra välinformerade utbildningsval. Det är sant. Men erbjuder Skolverkets rapport mer kunskap? Svaret är tyvärr nej.
Svårigheten att hitta medarbetare med rätt kompetens är svenska företags största tillväxthinder. Sju av tio företag säger att det är svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Den utbildningsnivå som flest företag efterfrågar mest är gymnasial yrkesutbildning. Utbildningsval har betydelse. Både för individen och samhället. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige och fler ungdomar behöver välja en utbildning som leder till jobb.
När något ”konstateras” i en empirisk rapport brukar det handla om något som data har visat, men så är det inte i detta fall.
Skolverket skriver i sin rapport ”Personer som gått ett högskoleförberedande program har generellt en något högre lönepremie än de som gått yrkesprogram. […] Det är en indikation på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå lika högt eller högre än specifik yrkesutbildning.”
Men stämmer det verkligen?
Skolverket konstaterar ”att lönepremien är en indikation på hur olika utbildningar värderas på arbetsmarknaden”. Men det är en tolkning, inte ett resultat av deras studie. När något ”konstateras” i en empirisk rapport brukar det handla om något som data har visat, men så är det inte i detta fall. Lönepremien är helt enkelt en genomsnittlig skillnad i inkomst mellan grupper som har gått olika utbildningar, eventuellt justerad för olika individegenskaper.
Endast om utbildningar slumpas ut till individer kan lönepremien anses vara ett mått på hur arbetsmarknaden värderar olika utbildningar. Men så ser inte verkligheten ut, eftersom det är individen själv som väljer utbildning. Lönepremien är i stället ett mått på hur olika grupper av individer värderas på arbetsmarknaden, med ett inslag av arbetsmarknadens värdering av utbildningar. Hur stort detta inslag är går inte att säga utifrån studiens resultat.
Skolverkets påstående att de kan koppla utbildningsnivån till skillnader i löneinkomsten stämmer helt enkelt inte.
Vad säger då forskningen? Den säger att valet mellan yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogram främst påverkar utbildningsvägar och tidpunkten för inträde på arbetsmarknaden. Yrkesprogram tenderar att leda till tidigare sysselsättning, medan teoretiska program oftare leder till högre studier. Däremot är skillnaderna i långsiktiga arbetsmarknadsutfall, såsom inkomster senare i livet, ofta mindre tydliga.
Problemet är selektion av individer med viss förmåga till olika typer av utbildningar. Detta går inte att justera bort med hjälp av regressionsjustering. Det saknas data på individens förmåga i Skolverkets rapport. Skolverkets påstående att de kan koppla utbildningsnivån till skillnader i löneinkomsten stämmer helt enkelt inte.
Utöver bristerna i rapportens metod är det lite svårt att förstå vad Skolverket vill med rapporten. Få företag efterfrågar personer från högskoleförberedande gymnasieprogram idag. Arbetsmarknaden har tydligt förändrats och studien omfattar personer födda 1975–1990. Tyvärr har den 15 åring som är född 2011 och i höst ska börja på gymnasiet väldigt liten nytta av Skolverkets rapport.
