”Drygt var fjärde 20-åring i Sverige saknar gymnasieexamen i dag”

Många lämnar gymnasieskolan utan examen, företag har svårt att hitta rätt kompetens och elever upplever ökad stress. Det stod klart när Svenskt Näringsliv samlade skolaktörer och regeringens gymnasieutredare för en diskussion om hur gymnasieskolan kan bli bättre.

Sverige behöver en bättre gymnasieskola. Det var utgångspunkten när Svenskt Näringsliv samlade skolaktörer, elevrepresentanter och regeringens gymnasieutredare till ett seminarium om gymnasieskolans framtid på tisdagen.

Bakgrunden är en växande oro över att många unga lämnar skolan utan gymnasieexamen samtidigt som företag har svårt att hitta rätt kompetens.

Vidare har regeringen tillsatt en ny gymnasieutredning – bara kort tid efter införandet av GY25 förra sommaren.

– Vi är angelägna om att det blir en bra utredning, sade Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, när han öppnade seminariet.

Under seminariet återkom flera deltagare till samma problem: låg genomströmning, svag koppling mellan vissa utbildningar och arbetsmarknaden samt ett system som blivit allt svårare att överblicka för eleverna.

”Det är en djungel där ute”

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och regeringens gymnasieutredare, anser att dagens gymnasieskola blivit alltför fragmenterad med ett stort antal program, inriktningar och individuella val som i praktiken är svåra att erbjuda fullt ut.

– Det är en djungel där ute. När valmöjligheterna blir för många riskerar fler elever att välja fel. Då får vägledningen hemifrån alltför stor betydelse – och så ska det inte vara, sade han.

Henrekson pekade också på att många kommuner är för små för att kunna bära ansvaret för avancerade yrkesutbildningar.

– De minsta kommunerna i Sverige har bara 2 900 invånare. Kan de verkligen hantera det ansvaret? sade han och lyfte särskilt yrkesprogrammens behov av långsiktighet och specialisering.

Samtidigt betonade Henrekson att gymnasieskolan inte bara kan formas utifrån elevernas önskemål, utan också måste styras av samhällets långsiktiga behov av kompetens.

– Samhället tycker jag är nummer ett. Det är därför vi har ett skolsystem, sade han.

Han pekade på att Sverige har stor brist på kompetens inom flera yrkesområden samtidigt som många elever väljer utbildningar som varken leder till jobb eller vidare studier i den omfattning som var tänkt.

Henrekson lyfte också fram att Sverige har en betydligt lägre andel elever på yrkesprogram än exempelvis Norge och kopplade det till behovet av en tydligare dimensionering av gymnasieskolan.

– Med tanke på vart vi är på väg är det kanske rimligt att vi hamnar på 50 procent i Sverige också, sade han.

Många väljer ”öppna dörrar”

En stor del av seminariet handlade om varför elever väljer gymnasieutbildningar som de gör.

Ulrik Hoffmann, vd på Ungdomsbarometern, presenterade statistik från rapporten ”Gymnasiepejl”, som bygger på omfattande undersökningar om ungas attityder och preferenser när det kommer till gymnasieskolan.

Det viktigaste är fortfarande ett intresse för den valda utbildningen, men Hoffmann menade att unga blivit mer arbetsmarknadsorienterade över tid.

– Det som möjligen ersätter intresse är en större benägenhet att anpassa sig till arbetsmarknaden, sade han.

Samtidigt visar undersökningarna att många elever på högskoleförberedande program inte vet vad de vill göra efter gymnasiet.

– Man vet att man vill läsa vidare, man vet inte riktigt vad, konstaterade Hoffmann.

Han beskrev hur högskoleförberedande program ofta väljs för att ”hålla alla dörrar öppna”, medan elever på yrkesprogram i högre grad fokuserar på att få jobb direkt efter gymnasiet.

Men etableringsmönstren skiljer sig kraftigt åt mellan olika program.

Fordons- och transportprogrammet, bygg och anläggning samt VVS hör till de utbildningar där flest snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Samtidigt finns yrkesprogram där etableringen är betydligt svagare.

– Vi måste nyansera bilden av att alla yrkesprogram leder till jobb, sade Ulrik Hoffmann.

Ulrik Hoffmann lyfte också fram att många elever på samhälls- och ekonomiprogrammen inte börjar studera vidare inom några år efter gymnasiet, trots att utbildningarna främst är tänkta som högskoleförberedande.

– Samhälls- och ekonomiprogrammen utgör ju tillsammans nästan 40 procent av gymnasieeleverna. Tanken där är att man ska läsa vidare, i alla fall de flesta, men det är bara ungefär hälften som gör det.

Stress och valkompetens

Från elevhåll låg fokus istället mycket på stress och svårigheten att fatta stora beslut tidigt i livet.

Jonatan Lamy, ordförande för Sveriges Elevkårer, beskrev gymnasievalet som ett livsavgörande beslut som många elever inte är tillräckligt rustade för.

– Oavsett vad man tycker om det så fattar man ett livsavgörande beslut ganska tidigt i livet, sade han.

Han menade samtidigt att många elever saknar tillräcklig kunskap för att förstå vilka konsekvenser olika gymnasieval kan få senare i livet.

Lamy pekade också på en ökning av stress bland unga och hänvisade till Folkhälsomyndighetens undersökningar.

– Skolstressen har tredubblats ungefär, sade han.

Han riktade också kritik mot dagens meritpoängssystem, som innebär att vissa gymnasiekurser ger extra poäng vid ansökan till högskolan. Han menade att det i praktiken styr elevernas val av kurser.

– Då blir i praktiken elevens individuella val ett val mellan: vill jag sabotera mina chanser i framtida utbildning eller inte? sade Lamy.

Enligt honom riskerar systemet dessutom att förstärka skillnader mellan elever med olika social bakgrund.

Genomströmningen oroar

Man återkom regelbundet till den låga genomströmningen i gymnasieskolan.

Elisabeth Hejman, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner, beskrev det som ett stort problem att så många lämnar gymnasiet utan examen.

Samtidigt betonade hon att svensk gymnasieskola i grunden fungerar väl.

– Vi har engagerade huvudmän, engagerade lärare och elever som tycker om sin skola, sade Hejman.

Även Hector Catasús, chef för analys och kvalitetsutveckling, på AcadeMedia lyfte fram genomströmningen och likvärdigheten som centrala utmaningar.

Han pekade bland annat på att elever som byter program under gymnasietiden ofta får betydligt svårare att ta examen i tid.

– Det är relativt enkelt att byta program under tidens gång, sade han.

Problemet är att eleverna då riskerar att hamna efter i kurser och behöva läsa ikapp delar av utbildningen.

Samtidigt var både SKR och AcadeMedia försiktiga med att tala om stora systemförändringar.

– Det finns en reformtrötthet hos lärare och huvudmän, sade Catasús.

Fler yrkesutbildningar och tydligare styrning

Under seminariets avslutning återkom Johan Olsson till Svenskt Näringslivs slutsatser om vad som behöver förändras.

Organisationen vill se:

• fler elever på yrkesprogram,

• bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad,

• tasrkare inflytande för branscherna över yrkesutbildningarna,

• och färre elever utan gymnasieexamen.

– Drygt var fjärde 20-åring i Sverige saknar gymnasieexamen i dag, sade Johan Olsson.

Han argumenterade också för att dimensioneringsreformen behöver skärpas så att gymnasieskolan bättre anpassas till arbetsmarknadens behov – fler utbildningsplatser bör styras mot yrkesprogram, teknik och naturvetenskap – och färre mot samhälls- och estetiska program.

– Vi tror att implementeringen av den behöver fortsätta och utvecklas, sade Johan Olsson.