Pisa-resultaten visar att reformkursen måste fullföljas

De nya Pisa-resultaten är oroväckande. Skolresultaten sjunker i hela västvärlden, inte minst här i Skandinavien. Mycket tyder på att försämrad läsförmåga driver utvecklingen. För svensk del måste vi nu genomföra de omfattande skolreformer som regeringen påbörjat.

Internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss är vårt bästa mått på svenska elevers kunskapsutveckling. De svaga resultaten i Pisa 2025 måste därför tas på största allvar.

Samtidigt är det viktigt att konstatera att Sverige inte är ensamt. Resultaten visar på en bred internationell nedgång som också omfattar våra nordiska grannländer. Orsaken till nedgången är därför sannolikt utvecklingstendenser som påverkar många västländer samtidigt.

Det som framför allt oroar är utvecklingen i läsförståelse. God läsförmåga är grunden för allt annat lärande. När elever blir sämre på att läsa påverkar det inte bara svenskämnet utan även resultaten i exempelvis matematik och naturvetenskap. Detta samband får speciellt starkt genomslag i Pisa, där uppgifterna ställer höga krav på att förstå, tolka och använda längre texter.

Forskningen visar tydliga samband mellan befolkningens kunskapsnivåer och ett lands innovationsförmåga, produktivitet och långsiktiga tillväxt. För ett kunskapsintensivt land som Sverige är utvecklingen därför inte bara en skolfråga utan också en välfärds- och konkurrenskraftsfråga.

Svenskt Näringsliv har återkommande, inte minst genom vårt initiativ Näringslivets skolforum, lyft reformer som stärker kunskapsfokus, förbättrar lärarutbildningen, stärker den tidiga läs- och matematikundervisningen och bygger skolutvecklingen på forskning om hur lärande faktiskt går till. Inspirationen har inte sällan kommit från England, ett av få länder som har utvecklats relativt starkt i Pisa. Där genomfördes för 10–15 år sedan reformer som liknar flera av dem som riksdagen beslutade om under våren och sommaren 2026. Det avgörande nu är att de också genomförs fullt ut.

De nya kurs- och läroplanerna är fortfarande under framtagande, det nya stödsystemet har ännu inte fått fullt genomslag och lärarutbildningen står inför omfattande förändringar. Pisa-resultaten, inte minst den alarmerande höga andelen elever med svaga kunskaper i matematik och läsning, visar därför varför dessa reformer behöver genomföras konsekvent och långsiktigt, med större fokus på kunskapsrika kurs- och läroplaner, bättre läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren, en reformerad lärarutbildning och ett starkare betygs- och uppföljningssystem som tidigt fångar upp vad elever faktiskt kan.

En viktig utmaning framöver är att Pisa-trenden är tydligt negativ för de högpresterande elever som vi från forskningen vet är särskilt viktiga för länders utvecklingskraft och tillväxt. Vi hoppas därför att nästa regering också stärka undervisningen även för dessa elever (något vi också uppmärksammat på Näringslivets skolforum så sent som i våras).

Pisa-resultaten visar tydligt att arbetet måste fortsätta. Sverige behöver därför utveckla skolpolitiken med grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. Här finns viktiga insikter att hämta från det internationella forskningsfält som ofta samlas under begreppet Science of Learning, där kognitionsvetenskap, psykologi och utbildningsforskning tillsammans bidrar till en bättre förståelse för hur elever lär sig läsa, skriva, tänka och lösa problem.

Pisa 2025 visar därför både att de beslutade reformerna måste fullföljas och att Sverige behöver fortsätta utveckla förskolan och grundskolan med ett tydligt fokus på kunskap, evidens och långsiktig kvalitet. Det handlar om vad eleverna ska lära sig, hur undervisningen organiseras och hur skolan tidigt följer upp om eleverna faktiskt utvecklar de kunskaper de behöver.

Sverige bör också införa ett nationellt system för kunskapsuppföljning som gör det möjligt för oss att både följa utvecklingen mellan de internationella undersökningarna och få ännu bättre kunskap om hur det går i svenskt skola.