Trots behovet: För få tar ingenjörsexamen – ”Det behövs reformer”

Sverige behöver fler ingenjörer men frågan är hur det ska gå till. Det var temat för ett seminarium där en ny studie presenterades. ”Att välja en ingenjörsbildning handlar väldigt mycket om arbetsmarknadsfaktorer”, sa Ungdomsbarometerns Ulrik Hoffman.

Trots de växande behoven av ingenjörer finns stora problem med ingenjörsutbildningarna. Faktum är att inte tillräckligt många elever väljer en ingenjörsutbildning och genomströmningen av studenter är svag vilket gör att företagen inte får tag i den kompetens de behöver. Alla verkar vara överens om att Sverige behöver fler ingenjörer, men hur ska detta gå till? Det var temat på ett seminarium om ingenjörsbristen som nyligen arrangerades av Svenskt Näringsliv.

– Det här seminariet handlar om ingenjörer som har en stor betydelse för näringslivets utveckling. Men vi har också en hel del utmaningar med ingenjörsutbildningen. Det behövs reformer. Regeringen har under den här mandatperioden gjort en hel del insatser som STEM-strategin och ingenjörssatsningen och det är välkomna satsningar men det behövs ytterligare insatser, sa Ulrika Wallén, expert på högskolepolitik vid Svenskt Näringsliv.

Bland annat önskas fler platser på de naturvetenskapliga och tekniska programmen redan i gymnasieskolan och att högre utbildning ska utgå från arbetsmarknadens behov i högre grad genom en omfördelning av resurser i nuvarande resurstilldelningssystem. Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern, presenterade på seminariet en ny rapport om ingenjörsutbildningen som går på djupet kring hur studenterna själva upplever det.

– Det verkar vara en myt att det inte är ett attraktivt yrke och att unga inte lockas av ingenjörsyrket. Vi mäter ett 70-tal yrken i den här studien. Ingenjörsyrket hamnar på tredje plats där vi ser till hur många unga som kan tänka sig det som ett långsiktigt yrkesval, sa Ulrik Hoffman.

Ska vara enkelt att få jobb

Studenterna lockas av att det finns en stark arbetsmarknadskoppling till ingenjörsyrket. Det verkar alltså vara relativt enkelt att få ett bra jobb jämfört med andra yrken som ekonom eller jurist.

– Men utbildningen också upplevs som den svåraste. Många studenter behöver göra en kalkyl, kommer jag att klara studierna? Att välja en ingenjörsbildning handlar väldigt mycket om arbetsmarknadsfaktorer. Det ger en säker karriär och en hög lön, sa Ulrik Hoffman.

Studien bekräftar också genomströmningsproblemen på ingenjörsutbildningen, att studenter slutar studierna i förtid. Ulrik Hoffman pekade på att många hoppar av i början av utbildningen, men det finns också genomströmningsproblematik på slutet när studenterna väljer att inte ta de sista poängen för att få ut examen.

– Om studenterna får ett bra jobb innan examen så är de mer benägna att hoppa av. Vi har också gjort djupintervjuer med företag. De tycker att ingenjörsutbildningarna levererar ganska väl, men de önskar fler ingenjörer och att de ska komma ut snabbare, sa han.

Under paneldebatten berättade Charlotte Platzer Björkman, vice rektor Uppsala universitet, att söktrycket till ingenjörsutbildningarna just nu är högt och faktiskt ökar.

– Från vår sida begränsas vi mer av hur många platser vi har och av kostnadsbilden. Om vi ska fortsätta att kunna jobba med genomströmning och hög kvalitet så är det centralt att ersättningen för utbildningarna inte fortsätter att urholkas. Det är också viktigt att ännu mer jobba tillsammans med näringsliv och arbetsgivare, sa hon.

Önskar tydligare arbetslivsanknytning

Camilla Georgsson, enhetschef för kompetensförsörjning vid Teknikföretagen, menade att studien bekräftar den bild som organisationen har av läget.

– Företagen är generellt sett nöjda med kvaliteten i utbildningarna, men de tycker att det utbildas för få och det gäller både civilingenjörer och högskoleingenjörer. Och företagen önskar också att det skulle finnas en tydligare arbetslivsanknytning, sa hon.

Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, menade att ingenjörer drivs mycket av karriärmöjligheter och lön.

– Det ligger hos arbetsgivarna att försöka driva upp lönerna relativt andra grupper, sa han.

Henric Johnson, rektor på Blekinge tekniska högskola, underströk att ingenjörsvetenskap är viktigt för ett land som Sverige som satsar stora summor på forskning.

– Vi är ju ledande i Europa när det gäller innovationer och då måste vi ju ta tag i detta också. Vi måste ju börja satsa resurser och prioritera, sa han.

Moderatorn Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning vid Svenskt Näringsliv, rundade av seminariet med att säga att det inte är sista gången ingenjörer diskuteras.

– Ni pratade om resurser och dimensionering och även från oss är resurstilldelningsutredningen efterfrågad. Så det är en tydlig uppgift för politiken under 2026, sa han.